Ett litet tidsfördriv såhär på måndagskvällen, medan jag väntar på att Halv åtta hos mig ska börja!

Jag fick reda på att jag var gravid: den 14 september 2009.
Såhär fick jag reda på det: jag köpte mig ett graviditetstest på apoteket för 99 kr eftersom jag inte fått mens. Testet skulle visa texten "Inte gravid", eller "Gravid" inom 2-3 minuter. Det visade "Gravid" efter ungefär 20 sekunder. :)
Detta gjorde jag efter att jag fått beskedet: blev väldigt glad men lite orolig på samma gång med tanke på min ålder och livssituation just då (skola). Började inte att gråta. Gick omkring och funderade på hur jag skulle berätta det för Johan. Försökte ta en bild med mobilen på testet och mms:a till honom, men kameran var så dålig så jag ringde istället! Senare berättade jag det för mamma.
Jag tror det kommer att bli: en liten pojke. Dock spelar det ingen roll alls, jag (och Johan) blir lika glada för bägge. Bara bebisen mår bra så är vi nöjda!
Det här undviker jag att äta och dricka: alkohol. Äter det allra mesta.
Lukter som jag inte klarade av i början: oj. Lukten av skinn (Johans skinnjacka) gjorde mig spyfärdig och även lukten (eller doften) från min deodorant. Dock var det inte så många lukter i sig som var farliga utan det var mest tanken på olika saker som fick mig att må illa och spy. Tanken på all Italien-mat såsom bläckfisk och champinjoner fick mig att spy. Även västkustsallad fick mig att kasta upp.
Följande små egenheter har jag fått: humörsvängningar bland annat. Kan i ena stunden vara glad men i andra sekunden lipa eller vara riktigt förbannad och irriterad. Ibland vill jag bara smälla till folk, haha! Som tur är har jag lyckats hålla händerna i styr.
Första gången det rörde sig i magen: åh, jag vet inte! Minns i alla fall att det var i närheten av ultraljudet som var den 8 december. Med andra ord var det någon gång i december förra året, strax innan vecka 20.
Första gången det började sparka ordentligt: är även här osäker. Men i december/januari skulle jag tippa på!
Såhär kändes de första sparkarna: underbart, men samtidigt lite läskigt eftersom det är en sådan otroligt annorlunda känsla. Jag kan inte beskriva hur det känns, tyvärr. Det gör verkligen inte ont, utan det är som att något vänder och vrider på sig där inne i magen, mysigt är det.
Musik jag spelar för bebisen i magen: det jag lyssnar på haha, och för ett tag sedan spelade jag mycket gitarr också - lugna låtar! För några månader sedan nu kom jag på mig själv med att sitta och lyssna på metal i hörlurar, och skämdes genast eftersom jag tyckte synd om barnet som skulle behöva utstå det där skränet. Dock berättade Johan senare för mig att bebisen har ju sina egna öron = lyssnar jag på musik i hörlurar så hör ju inte den det ändå! Jag hoppas att det stämmer. ;) Men mycket lugn musik är det, typ Enya och sådant. Även Lady Gaga en hel del..
Magen började synas: omkring vecka 22 började den ta fart tycker jag. Är väldigt glad över att det inte kom en jättemage redan de första veckorna, då hade jag nog haft betydligt jobbigare att röra på mig nu.
Såhär kände jag vid ultraljudet: en helt fantastisk känsla. Kunde inte sluta le! Det kändes dock overkligt eftersom jag såg att den lilla/lille rörde på sig hela tiden fastän jag inte kunde känna det. När allting såg bra ut med bebisen kände jag att allt annat bara kunde kvitta. Det viktiga var (och är) bebisen och hur exempelvis skolan går skiter jag fullständigt i. Mitt och Johans lilla mirakel kommer i första hand. ♥
Första gången jag fick höra barnets hjärtljud kändes det: helt otroligt eftersom magen då inte hade börjat synas och ingen som inte visste om det kunde ana att det fanns ett liv där inne! Jag är ingen lipmänniska så jag grät inte då heller men nog gillade jag att höra det galopperande ljudet från det lilla barnet. Helt otroligt!
De första mammakläderna var: har inte köpt några mammakläder men mjukiskläder har använts flitigt under hela graviditeten. (Har packat ner de rosa för att kunna ha på BB sen)
Mina favoritmammakläder: jag älskar leggins med långa linnen och nån tunn tröja över. Kommer antagligen aldrig mer klä mig i det sen, haha usch!