Heej! :}

Nu är jag klar med min tredje och sista insändningsuppgift! Hoppas att jag klarar den!! Orkar inte göra om något. xD
Nu har jag två veckor kvar av kursen, där ingår 2 närvarouppgifter, ett delprov och ett teoritiskt prov. Iiih! ;S Fast det enda jag är nervös över är det sistnämnda, där ska jag ju visa hur "grym" jag nu är inom ämnet! ;}

Boken i fråga är faktiskt ganska spännande! Här är något som ni kanske känner igen:
Tidiga försvarsmekanismer
♣ Förnekande
Genom att förneka det som har hänt skyddar man sig från bestraffning och från obehagliga känslor. "Jag har inte gjort nåt!".
♣ Projektion
Genom att skylla på någon annan har man befriat sig själv från skulden. "Det var han som gjorde det!"
♣ Projektiv identifikation
Detta begrepp kan vara lite svårt att förstå. Det är egentligen samma fenomen som projektion. Men i detta fall utses omedvetet någon bestämd som verkligen tar på sig det han blir beskylld för. På detta sätt befrias den som projicerar helt och kan fungera som om ingentng hänt. Clarence Craaford beskriver projektiv identifikation utifrån det lilla barnets behov. När barn upplever att en smärta är så stor att de måste ha hjälp att bära den, anklagar de ofta föräldern. "Dumma pappa, jag slog mig!" Det är förälderns uppgift att ställa upp för barnet fast barnets anklagelse är orättvis. Föräldern måste på något sätt identifiera sig med det han anklagas för och det kan kännas svårt ibland. Denna försvarsmekanism förekommer hos alla och är helt normal hos barn och tonåringar.

Med tidiga försvarsmekanismer menas det att de är "medfödda". Alla använder dem, någon gång! Känner ni igen er i någon av dem? ;}