Igår förmiddag bestämde jag mig för att ringa in till förlossningen och höra mig för angående lilla bebisens rörelser. Till skillnad från Julia så verkar den här bebisen vara mer chill, om man säger så, haha! En lugn liten krabat helt enkelt, som inte gör kullerbyttor i onödan. Jag berättade att bebisen varit lugn hela graviditeten, samt att jag har moderkakan i framvägg och vet att den kan dämpa känslan av rörelserna. Men nu när bebisen är så pass stor borde man väl kunna känna hyfsat mycket ändå? Små buffar känner jag dagligen, men avsaknaden av rejäla rörelser {som får magen att helt ändra form} gjorde att jag började undra om den kanske låg dumt eller liknande. De blev inte särskilt oroliga på förlossningen, i och med att jag upplevt det såhär under hela graviditeten, men jag fick ändå en tid på eftermiddagen för att se till så att allt såg bra ut.
Kl 15 var jag på plats och jag blev inropad av en urgullig barnmorska strax efteråt. Jag fick komma in i rummet där jag satt och duschade varmt för att lindra värkarna under förra förlossningen... Härliga, smärtsamma minnen! Skönt att vara där utan att ha ont! Sängen var i alla fall lika skön och jag fick ligga där med en CTG under ungefär 10 minuter. Barnmorskan sa att apparaten kan ta allt från 10 minuter upp till en timme. Ooh, jag ville INTE ligga där en timme och känna mig stressad för att jag behöva hämta Julia som befann sig hos mamma en våning nedanför.. Men apparaten gjorde snabbt klart för sig hur det verkade, och var färdig efter 10 minuter. Hjärtljuden låg mellan 120-160 slag/minut.
Medan jag låg i sängen och inväntade resultat så passade jag på att öva synen lite. Jag har blivit sjukt närsynt av allt dator- och telefonsittande att jag knappt kan läsa saker på 1 meters avstånd. På dörren till rummet satt det en lapp med stor text på. Visserligen var det ganska mörkt i rummet, men jag försökte verkligen koncentrera mig på att läsa vad det stod. Svårt! Gissade mig till det allra mesta, vilket känns fruktansvärt. Jag är ju bara 22 år.. Och jag har redan förstört min syn!? Kan tillägga att det var ganska 2-3 meter till dörren och texten.
Hjärtljuden såg hur som helst helt normala ut, vilket jag aldrig tvivlade på i och för sig. Men lika bra att kolla upp när man ändå är där! :} Fick sedan träffa en annan helt fantastisk barnmorska som tittade med ultraljud. Ni kan ju gissa hur mycket jag försökte se vilket kön bebisen hade! ;} Men.. omöjligt att se! Helt galet svårt. Vi kunde i alla fall se ena benet, en liten söt fossing & ögat som blinkade. Det såg dessutom ut som att lill*n sög på tummen. ♥ I dag är det exakt 3 månader sedan vi var på RUL, och man kan ju säga att bebisen har vuxit en hel del. Den låg i alla fall tvärs över magen! Med huvudet på vänstra sidan och rumpan på den högra. Benen var vikta nedåt, vilket kan förklara mina akuta kissnödigkänslor då & då, haha. Lilla sötnosen! Jag frågade barnmorskan om hon hade sett vilket kön det var, och försökte vara uppmärksam på om hon skulle råka försäga sig nångång när hon pratade om bebisen, men icke! Hon sa att det var svårt att se könet nu när bebisen är så pass stor, stämmer det? Dock sa hon att man nog inom en framtid även skulle få redan på könet inne i Skövde, eftersom man får det i princip i alla andra städer. Fast jag vill nog inte veta ändå.. så himla spännande att inte veta. Framför allt att få en överraskning när förlossningen är färdig! ♥ I magen fanns mycket fostervatten, och moderkakan låg fortfarande som en skyddande vägg framför bebisen. Den flyttade inte på sig alls när hon förde "ultraljudssgrejen" över magen.
Summa summarum: alla bebisar har olika personligheter och det här är väl helt enkelt en lite lugnare bebis som trivs med hur den ligger. Men i och med läget den ligger i och mängden fostervatten så kan den rulla runt utan att jag känner av det. Dessutom kan kroppen reagera annorlunda andra gången man är gravid, och inte uppmärksamma minsta rörelse. Och, för att citera barnmorskan, bebisen kan sparka inåt mot tarmarna utan att man känner av det. Tarmarna brukar röra sig vilket då såklart blir väldigt naturligt för oss och därmed inte känner skillnad på tarmar eller bebissparkar, haha. Och som jag sa: hade detta varit min första graviditet hade jag förmodligen inte ens tänkt på det, men eftersom man har något att jämföra så är det inte så konstigt att man undrar varför inte denna bebisen är lika aktiv.
Julia säger så mycket roligt nu för tiden. Får in lite nya ord i sina redan väldigt långa meningar. Och något som jag och David diskuterade häromdagen: hon är väldigt medveten om vad hon säger och när hon råkar säga fel. Skulle något ord uttalas fel eller komma fel, då börjar hon om hela meningen! Ibland kan det ta lite tid innan hon är färdig, haha!
Igår när vi satt och åt frukost till exempel, då åt hon både en yoghurt & lite kräm, i två olika skålar med två olika skedar. Rätt som det är så upptäcker hon att hon har fel sked till krämen, och säger: jag äter ju fasen med den HÄR! Och så visar hon mig. Nu i morse så satt vi inne på hennes rum och tittade i en bok med en massa djur i. Vi börjar prata om ekorrar och vad de brukar göra osv. Sedan frågar jag om hon gillar ekorrar? Svar: Jaa, för ekorrar är ju så HIMLA söta! Så HIMLA söta är dem! Tilläggas bör att hon ännu inte kan säga varken L eller R. Dessa bokstäver blir till J, haha. Gulligt, men man kan ju börja undra när det ska ändras? Är det något jag ska försöka få henne att öva på, eller ska jag låta det komma av sig självt så småningom? Jag vet inte riktigt vad som är vanligt och inte. Hon blir ju trots allt 3 år i maj. Ska de kunna prata ordentligt då?
Hittade för övrigt hennes bok som varit med på alla BVC-besök. Så roligt att kika i såhär i efterhand. Där står bland annat:
Fäster blicken: 4 veckor
Ler mot dig: 4 veckor
Balanserar huvudet: 8 veckor
Sitter utan stöd: 5 ½ månad
Drar sig upp mot stående: 7 månader
Går utan stöd: 10 månader
Och under sitt första år gick hon upp ganska exakt 1 kg i månaden! Förutom mellan 10-12 månader, då gick hon bara upp ½ kg. Min lilla sötnos! Jag saknar ibland tiden då hon var sådär liten, men när hon var det så längtade man ju till att hon började prata osv. Att man aldrig kan vara nöjd! ;} Den här kommande bebistiden ska jag verkligen försöka njuta varje sekund. Även om jag faktiskt tycker att jag har gjort det med Julia också. Ångrar ingenting! :}
I tisdags var det alltså dags för ytterligare ett besök på mödravårdcentralen. 16:30 hade vi tid så att David kunde vara med och lyssna på lilla hjärtats hjärtljud. Försökte prata med barnmorskan så mycket det gick, när inte Julia frågade något eller hade något att säga till om, haha. Min lilla pratkvarn! ♥ Det roliga är ju att så fort hon är tyst i ungefär 1-2 minuter så frågar jag om det är något fel.. Då brukar hon svara med att hon tänker på något. Är man van vid att det pratas hela tiden så är det klart man undrar. ;} Även om denna "tysta minut" kan vara väldigt skön ibland! Hur som haver.. Magen mättes och nog hade den vuxit bra på några veckor. Känns stundtals som att magen är enorm {igår t ex}, medan jag idag knappt känner att den existerar!
Blodprov struntade vi i eftersom det togs förra veckan, men jag hoppas att värdena var ungefär samma som då. Fick lägga mig på sängen och mäta och även lyssna. David fick styra den lilla maskinen och hittade hjärtljuden väldigt fort. Till skillnad från mig som inte hittade de alls.. Men det kanske är annorlunda när man ligger ner än när man sitter som en hösäck?
Värden i vecka 28+1
Urinprov: såg bra ut Blodvärde: 114 {utgår från samma som förra veckan} Blodtryck: 100/60 SF-mått: 28 cm Bebisens hjärta: mellan 140-160 BPM
Vikt: +8 kg {vikten togs inte där, glömdes helt bort..! Men har vägt mig hemma.}
Är ju betydligt större den här graviditeten, i alla fall SF-måttet. Väger dock mindre än vad jag gjorde sist, helt underbart. Ska verkligen försöka att inte gå upp en massa onödiga kilon, de är så otroligt jobbiga att dra av sig sen! Tog mig omkring 1 år att gå ner alla kilon efter Julia, men hade jag kämpat mer är det klart att det hade gått fortare. Svårt att motstå alla godsaker bara.. Men den här gången tänker jag bli HOT MAMA, haha. Det första jag ska göra när lilla bebisen är ute är 1. Färga håret 2. Sminka mig ordentligt 3. Alltid se till att ha långa fransar. Så som jag ser ut idag är faktiskt, rent ut sagt - förjävligt. Jag är så otroligt ful att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men jag tänker på den lilla bebisen och vill vara så naturlig som möjligt. Inte ha att göra med en massa färgämnen osv. Folk får väl spy när de ser mig, men då kan ni tänka på att jag gör det för min bebis skull! ;}
Bild tagen idag, när jag varit gravid i exakt 200 dagar.
Idag har jag allt uträttat en hel del! Eftersom lilla familjen är i princip friska nu så åkte jag & Julia in till Skövde för att kika på lite bebiskläder! Mysigt! <3
Innan Skövde åkte vi dock förbi Tibro för att hämta vårt soffbord som vi köpte förra veckan! Ett vitt, ovalt! Bild kommer sen när det är lite mer städat här i vardagsrummet... ;) Men det blev bra! Är överlycklig dels för att det inte är av glas (= ständigt kladdigt) och för att det inte har några hårda kanter som små barnhuvuden kan slå sig på. Sen att Julia spillde yoghurt på det det första hon gjorde.. Det är en annan femma!
Vi åkte ut till Elins esplanad i alla fall, orkade inte hålla på att krångla i stan och dessutom är det gött med gratis parkering! ;) När vi skulle ta hissen upp till affärerna så skulle ett gammalt par gå ur hissen med sin kundvagn. Såg ut som att kärringen hade en ordentligt sving på vagnen så jag tänkte att jag & Julia kunde glida förbi innanför (mellan vagnen & väggen) men nähä. Tanten stannade istället vagnen så att Julia nästan krockade med den, vilket gjorde att jag tog tag i vagnen så att den inte skulle rulla på Julis. Då vart tanten tvärarg, haha! "Man kan ju låta folk gå ur innan!!" Usch! Bitterkärring! Fnäste något tillbaka i stil med: ja det var ju inte meningen! (Sådana som henne borde bli nekade all form av hemhjälp/vård om ett par år när det borde vara dags...) Otroligt vad lättretad jag är i det här tillståndet!
Nåväl... Nu ska jag lugna ner mig lite. :) Hittade en body & mössa från KappAhl. Otroligt svårt att köpa saker när man inte vet vad man har i magen.. Blev en vit body med marinblå stjärnor i alla fall, och en vit & blårandig mössa! Blir det en liren flicka så är väl inte bodyn den första hon kommer använda, men den funkar ju absolut ändå! Även mössan. Fanns väldigt mycket klänningar och blommigt & spetsigt, känns lite vågat att köpa det eftersom jag inte gärna skulle klä min son i det! Om det inte krisar!;)
Hann även med lite käk på Mc Donalds & ett besök på mammas jobb! Trevlig dag! Tyckte nog Julia också! :)
Åt potatis- & purjolökssoppa till middag, smaskigt!
Pinsamt vad lite jag uppdaterar! En sådan som jag borde inte ja en blogg.. I måndags gick vi in i en ny vecka, nämligen vecka 28. Känns som att man börjar se ett liiitet, litet ljus i den här långa tunneln!
Mår faktiskt bra nu! Åkte på magsjuka i fredags och har nu tagit igen alla spyor som jag sluppit den här graviditeten, haha! Usch, är ju riktigt vidrigt med magsjuka, men nu har jag haft det och hoppas innerligt att jag inte får det igen.
I måndags var det min dag! Jag fyllde hela 22 år, galet egentligen.. Det firades inte på något speciellt sätt, utan jag och min fina Julia var hemma och tog det lugnt. Blir mer firande till helgen! :) Ska försöka komma ut och äta på restaurang med min fästman också. Haha, låter lika töntigt varje gång, men han är ju faktiskt det! ;)
Här kommer en bild på magen från i måndags. Vecka 27+0!
På grund av att jag igår kände mig lite konstig på kvällen så ringde jag ner till MVC i morse. Trodde att jag kunde ha någon urinvägsinfektion eller liknande, så lika bra att kolla upp! Hade även en stickande känsla mitt på magen, som inte var så skön. Har tid på tisdag nästa vecka men ville inte vänta så pass länge, men trots detta besök så ska jag givetvis dit nästa vecka ändå.
Urinprov lämnades, och även järnvärdet togs då jag hade väldigt lågt med Julia runt de här veckorna. Till min stora lycka var det högre nu än sist vi var där. Hur är det möjligt? :} 114 låg det på sist, och jag var rädd att det kanske sjunkit ner till närmare 100. Vi kom ändå fram till att jag ska köpa Niferex och ta varannan dag, för att vara på den säkra sidan. Vissa menar på att man mår dåligt av det {hård i magen bl a.}, men när jag använde det under förra graviditeten fick jag inga besvär. Hoppas att det fungerar lika bra den här gången!
Fick även lyssna på hjärtljuden! Haha, och det fick jag sköta alldeles själv. Hittade endast navelsträngen.. Sjukt svårt att hitta ju! Barnmorskan hittade dock med en gång, men hon tryckte lite hårdare än vad jag gjorde. Till slut fick jag ont i magen av det hårda trycket, så jag slutade och väntar till nästa vecka med att lyssna igen. Men ändå! Lycka när man väl får höra de små galopperande stegen. ♥
Värden i vecka 28 {27+2} Blodvärde: 124
Urinprov: Såg bra ut, ingen äggvita i alla fall vad hon kunde se. Men urinodling ska göras.
Melinda, tvåbarnsmamma på 22 år. Bor tillsammans med fästman, dotter född -10, son född -13 och katten Sessan i en liten stad intill Vättern.
I bloggen kan du läsa om lite allt möjligt. Bland annat mina två graviditeter där den första var oplanerad och ägde rum sista året på gymnasiet, och den andra som var desto mer planerad några år senare. Självklart lika välkomna båda två.
Bild tagen idag, när jag varit gravid i exakt 200 dagar. 
Graviditeten med Julia
