Idag var den stora dagen här! Dagen då vi har fått tillträde till vårt underbara hus. Jag är redan helt förälskad, även om det är en heeeeel del som behöver göras om. Typ allt. Ingenting är panikartat, men eftersom stilen är 70-tal så är det kanske inte riktigt så som vi vill ha det. Kanske ska jag köpa mig en trisslott i morgon, hoppas på tur och sedan kunna köpa tapeter & färg i mängder? Yes please!

Hallen är kolsvart. Så mörk! Mörkt golv, mörka lister och någon "dassig" tapet. Men som sagt: jag älskar huset ändå. Det är vårt livsprojekt och allt jag gör tänker jag göra med kärlek, hihi. Jag har redan rensat bort lite ogräs i rabatterna. ;) Vi har sjuka mängder rabatter. Så mycket blommor, träd, trädgårdsland osv. Jag har att göra. Går jag inte ner i vikt av detta, ja då vet jag inte vad som kan tänkas hjälpa! ;) 

Hallen, med dörr till vardagsrum rakt fram och ingång till kök åt vänster! Dörrar på nedervåningen ska bort, vi tycker bara att de är i vägen. :) Som ni ser så är Henry väldigt intresserad av trappan! Han har provat den flertalet gånger så imorgon måste grindarna komma på plats. 

I morgon börjar det stora flyttlasset! Vi har två släp och en massa snälla släktingar & vänner som hjälper till. Några ska bära, några kör och några är i huset och ställer i ordning! Tror vi blir en 8 st! 9 med barnvakt. 

Nu är det snart läggdags! Så vi orkar köra på ordentligt i morgon. 

Kram på er!

Såhär års, då dagarna blir något längre tack vare solens strålar, då blir det inga ordentliga rutiner. Alls. Inte hos oss i alla fall. ;} Henry har börjat vakna tidigare om mornarna, något jag har förståelse för då vårt sovrum har fönster mot norr och det är precis superljust där inne varje morgon. Vita gardiner har vi också, och ljusa persienner. Med andra ord är det inte mörkt någonstans. Han skulle säkert gärna gå upp då, runt 6-7, men peppar peppar har jag lyckats få honom att somna om. Och idag fick vi sovmorgon ända till kl 9! Inte fy skam det inte! :} Kändes som att förmiddagen nästan var förbi, haha.

 

Hur som helst så är han fortfarande väldigt trött på förmiddagarna, och sover gärna en blund på minst 1 timme. Gärna 1 ½ - 2 timmar! Meeeeeeeeeeen... inte på eftermiddagarna! Oftast är vi ute då och har fullt upp med roligheter, eller också är vi hemma och fixar och donar. Då sover han ingenting alls. Möjligen är han så pass "stor" nu att två sovperioder inte längre behövs. Med tanke på att vilan på förmiddagen är så pass lång så får han kanske sitt där! Istället har han dock börjat lägga sig tidigare, redan runt 18 på kvällen. Helt otroligt skönt med lite egentid, och eftersom han varit vaken så pass länge under dagen så klarar han av att sova hela nätterna också. Sedan kanske allt spring gör sitt också! Sitter man inte still några längre perioder så är det klart att man blir trött. :}

 

Välling, det dricker han enbart på kvällen. Han brukar få en flaska när han ligger på plats i sin säng. Jag gick nyss in för att titta till honom, och såhär såg det ut då ↓ Haha. Det är så himla varmt i vårt hem nu att en pyjamas vore elakt att sätta på honom. Blöja duger gott! Han var visst inte så hungrig ikväll. Fika hos mormor, glass och en massa festis måste ha gjort honom mätt. Men han kommer säkert vilja ha en skvätt till lite senare ikväll.

 

Henrys ser väl ut ungefär såhär:
07:30 Vaknar
08:00 Frukost
10:00 Sova igen

12:30 Lunch

15:00 Mellanmål

18:00 Kvällsmat

19:00 Sova för natten

 

Ungefär! Varierar väldigt mycket. Ibland något mellanmål även på förmiddagen, men då somnar han inte förrän efter 12 kanske. Helt beroende på vad man gör. Jag är inte en sån rutinmänniska att jag tar rutinerna i första hand. Försöker anpassa mig till dagens aktiviteter! :}

Äntligen helg!

 

Fredagskvällen firades ensam hemma med barnen då David gick till sin bror och hade det gött. Jag och barnen hade varit ute hela dagen {för övrigt hela veckan} så vi var lite trötta och orkade inte gå någonstans. Julia har dessutom haft problem med magen varje kväll så jag vågade inte chansa på att gå ut.. Det blev en god fralla till kvällsmat i alla fall, lite balkonghäng för att njuta av den sista solen, samt lite tv-tittande. David kom hem strax efter 00 och väckte mig.. -_- Kunde såklart inte somna om efteråt och låg vaken i värmen. Har varit trött som aldrig förr idag!

 

Drog mig i förmiddags iväg till gymmet och svettades bort närmare 19 kg. Kändes det som i alla fall ;} Så var nog inte fallet, men jag kände mig duktig efteråt i alla fall. Lite crosstrainer, squats för att få fason på röven, samt lite andra övningar fick det blir idag. Var så trött i hjärnan att jag inte gjorde en övning rätt. Räknade till 2, sedan tappade jag bort mig. Hahaha, så det kan gå. Men all träning är ju bättre än ingen träning. ;}

 

Väl hemma betalade jag räkningarna. Blev riktigt billigt nu när vi inte behöver betala förskott på hyran! :} Vi bor ju bara här i några dagar till!! Galet :} Eftersom jag svettades som en gris så tänkte jag hoppa in och ta en välbehövlig dusch, men vad händer? Vattnet tar slut! :O Kan det verkligen göra det i en lägenhet? David och Henry var i duschen och märkte att allt mindre vatten kom ur slangen, och värmen försvann. Tusan! Det fick bli en raggartvätt för min del.. Hoppas verkligen inte att det händer igen! Tur att ingen stod där inne med tvål i ögonen eller liknande.. hade blivit jobbigt!

 

Vi hade inga planer för dagen men bestämde oss i all hast för att åka in till Skövde. Jag fick köra då David druckit lite öl igår. Så ovan vid att köra. Rätt kul, men samtidigt SÅ mycket skönare att sitta i passagerarsätet och bara åka med. ;} Först åkte vi förbi Julias pappa så att han fick skriva under vår adressändring. Eftersom vi har delad vårdnad om Julia så behövs ju lite underskrifter då och då, men det var inga som helst problem. På onsdag ska de träffas och hon längtar. För första gången ska han hämta henne på dagis! Oj vad hon ska visa honom saker, haha. Efter att vi varit där drog vi vidare och åt gott på Gräddhyllan. Smaskens! Äter inte alls ofta där, minns inte ens när vi var där sist, men det var riktigt bra mat. Känns bättre för barnen med lite husmanskost istället för hamburgare och pommes. :} Lasagne, blev det för deras del.

 

Lite handling på Willys då blöjorna var slut, och senare begav vi oss mot Babyproffsen. Jag har tidigare beställt skydd till vår barnvagns handtag då katten klöst sönder skumgummit. Kommer nog bli riktigt bra. Dock ska vi sälja Teutonian. Sittdelen är alldeles för liten för Henry, så istället använder han nu vagnen som Julia hade innan. En Emmaljunga Scooter S. Teutonian har ändå varit den bästa barnvagnen jag haft, så jag hoppas att den kan finna ett nytt fint hem! Så himla smidigt med liggliften i. Lättkörd och bra med förvaring under!

 

 

Efter Babyproffsen åkte vi till Biltema och köpte grindar till våra kommande trappor. Eller ja, trappa! Kan verkligen behövas då Henry är en riktig klättrare. Lika bra att vara förberedd! Billigt och bra också. 269:- för en grind! :} Fick tipset från Frida som hade köpt en sådan eftersom hon också har en liten buskille! :}

 

Stackars barn som kastades in och ut ur bilen, men de var ganska glada i alla fall! :} Sista besöket blev till Skopunkten där jag köpte mig två par sommarskor. Tanken var att köpa foppatofflor till Henry också, men de i hans storlek såg inget bra ut. De var i och för sig blåa, men det var något band över som dels gjorde dem krångliga att få på, och sen blev det mer flicksko av det också. Pojkigt ska det ju vara! Det är flera som under det här året har frågat mig om Henry är en tjej eller kille, trots att han enligt mig alltid ser hyfsat pojkig ut, och det stör mig! Känns som ett misslyckande från min sida att inte "lyckas" få honom att se ut som det han är. Även om jag lyckas i mina egna ögon. Men sedan säger alla äldre {för det är de som kommer fram och pratar på stan} till mig att de inte längre vågar säga han eller hon, eftersom det ska vara hen i dagens läge. Haha, åh. Stackars de äldre. Det kan inte vara lätt i dagens samhälle när det blir en stor sak av minsta lilla. :} Kalla mig gammaldags, men det är min åsikt! :}

 

Så endast skor till mig fick det bli. Då David och Julia redan har en massa. Bara för att vi ändå var där inne så gick vi in på Stadium för att titta på foppatofflor där istället. Men 250 kr för ett par små gummiskor.. Näe! :O

 

Så vi åkte hem! :}

Och då var alla familjens födelsedagar avklarade för det här året.. Tanken fanns i år, men nästa år måste det även ske! Nämligen att börja köpa presenter redan i februari/mars. Det blir ju sjukt dyrt att köpa presenter till 3 st som fyller år nästan samtidigt. Det är sex dagar mellan syskonens födelsedagar, och sedan pappan där emellan.. Bra planering. Lite klurigt hur man egentligen ska göra med kalasen.. Orkar släktingarna komma på flera, eller ska man slå ihop dem? Hmm.. David har vi inte firat ännu utan gör det i huset, och även barnen ska firas mer ordentligt sen när vi har huset. Än så länge har mina föräldrar kommit på barnens födelsedagar så att de ändå ska känna att det är en speciell dag, med presenter osv. Sedan var även min farmor och Henrys farmor med när Henry fyllde, samt att Henrys farfar var med igår när Julia fyllde. Men resten tar vi som sagt sen! Det finns ju massvis med folk att bjuda! :}

Julia hade nog en bra födelsedag igår i alla fall, med ett helt otroligt sommarväder. Tänk att hon redan hunnit bli 4 år!! Vi var ute större delen av dagen, lekte med kompisar i lekparken, åt korv och mos i kiosken för andra dagen i rad, besökte vårdcentralen och var sedan hemma och vilade lite innan gästerna kom och firade. Magontet håller fortfarande i sig, men det var ingen urinvägsinfektion som tur var. Ingenting annat verkade konstigt heller, utan den fantastiskt trevliga doktorn drog slutsatsen att hon måste ha ätit något hon inte tål.. Men det har liksom hållt i sig i snart en vecka? Och feber hade hon förra helgen.. Knepigt. Hon har ont ca 2 gånger om dagen, och igårkväll hade hon jätteont på kvällen och somnade med magsmärtor. Inte ens trosor ville hon ha på sig då de "tryckte" så hårt mot magen. Trots att de satt jättelöst.. Man känner sig så hjälplös! :O Sen är det så konsigt då hon är pigg och leker utan konstigheter på dagarna, samt äter och dricker bra. Det kommer bara som en blixt från en klar himmel framåt kvällen. Hon springer på toa och har sen superont! Vi kör med laktosfritt nu, men hur länge kan detta hålla i sig egentligen? Var det bara något som hon ätit så borde det väl ha gett med sig tidigare?

 

Och nu till något roligare: presenterna!

♣ Klänning, leggings och trosor {trosor ej med på bild}
♣ Glasslåda i trä

♣ Kakfat med cupcakes i trä

♣ Hund i väska

♣ Sandaler

♣ 4 pussel

♣ Bok

Hunden döptes först till Julia, som alla andra gosedjur haha. Senare fick den dock namnet Hundis. Gulligt!
Boken har jag läst 2-3 gånger redan, och kläderna har hon på sig idag. Dock kom "surminen" fram när kortet skulle tas:

 

Min kära sambo säger ofta till mig hur viktigt det är att ha mål i livet. Rimliga mål. När vi träffades sommaren -11 var han "nere på botten", kan man väl kanske säga. Inga barn {vid 27 års ålder, herregud!! :O ;) }, ingen utbildning och inget körkort. Haha, att jag inte såg mig om efter någon som hade det lite bättre ställt med tanke på mig situation? ;P Hahah, hur som helst. Han påbörjade en utbildning ganska snabbt efter att vi träffats, till CNC-operatör. Blev färdig efter några månader och skaffade sig även körkort snabbt & smidigt. Nu var det bara jobb, barn & hus kvar. Jobb fick han efter ett tag, men precis innan det blev jag gravid med lille Henry. Tanken var att först skaffa jobb, sedan försöka bli gravida, men Henry hade bråttom och ville inte vänta. Han blev till i slutet av augusti -12, och David började på sitt jobb samma år i oktober. Sedan kunde han även checka av barn och nu var det bara hus kvar. Och hus har vi nu köpt, under våren -14. 

 

Snacka om att följa sina mål!

 

Hihi, och nu till mina mål! För det första har jag ju en himla tur att ha David som visar att ingenting är omöjligt om man bara vill det tillräckligt mycket. Jag menar; han skulle ju lika gärna kunnat sitta kvar där, utan körkort och ett ordentligt jobb. Men inte! ♥

 

Jag har under hela mitt liv känt mig "dragen" till sjukhus. Jag älskar sjukhus! Till skillnad från såååå många andra så älskar jag miljön, jag känner mig trygg. Kanske att man då skulle jobba på ett sjukhus? Dock har jag aldrig varit ett direkt "fan" av människor, och kände väl ett tag att näe, jag vill hellre hjälpa djur än människor! Veterinär är dock helt uteslutet för jag är inte så bra på matte att jag skulle klara av att komma in på en sådan utbildning. Bebisar visste jag ingenting om innan jag själv blev mamma, men nu vet jag allt {haha} och känner att det är DET jag vill jobba med. Jag vill hjälpa det vackraste som finns: nyfödda liv. ♥ Jag blir alltid lika blödig när jag ser program på tv som handlar om bebisar, får alltid en liten tår. Och jag imponeras så av kvinnor som föder fram dem, oavsett om de tar i för kung och fosterland genom att föda vaginalt, eller om de ligger och blir uppskurna och känner hur någon sliter och drar i deras kropp.

 

Jag hoppas att jag kan komma in på en bra utbildning så att jag får jobba med det jag känner att jag VILL. När jag var ute och gick för ett tag sedan sa jag för mig själv, något i stil med: "Jag heter Melinda, jag är 27 år och sjuksköterska. Jag har två barn som är 8 och 5 år gamla, förlovad, bor i hus och har körkort." Det är lite så jag tänker att jag vill att mitt liv ska se ut om 4 år. Enligt mig är det JÄVLIGT bra. Dock är det ingenting jag går runt och "längtar" efter. Liksom att det är först DÅ som jag kan känna mig lycklig. Nejnej. Jag vill vara lycklig hela tiden. På vägen mot alla mina mål vill jag samtidigt ha det roligt och må bra. För vem vet: jag kanske inte ens blir 27?

 

Det enda jag behöver göra för att få det så som jag vill ha det är att 1: komma in på sjuksköterskeprogrammet {eller undersköterska, det funkar det med} och 2: genomföra utbildningen och senare hitta ett jobb.

 

Jag har aldrig riktigt befunnit mig på "botten" tror jag. Det skulle väl möjligen ha varit sommaren då Julia var 1 år, jag bodde hemma hos mina föräldrar utan varken en gymnasieutbildning eller arbete eller tillsammans med pappan till Julia. Det skulle ju lätt kunna ses som ett misslyckande. Men jag var lycklig! Jag har aldrig känt någon brådska med något utan såg fram emot vad livet hade att erbjuda! Och se vad mycket som har hänt. :D

 

Andra mål jag har i livet är även:

♣ Resa med familjen

♣ Göra i ordning vårt hus

♣ Skaffa fler barn

♣ Förstora brösten {vem gör inte det nu för tiden? ;) }

♣ Hålla mig vältränad för hälsans skull

 

 

Fy, hela dagen har jag känt mig ofräsch och trött. Jag antar att det beror på att Julia väckte oss vid 4-tiden i morse av att hon hade väldigt ont i magen. Hon hade sovit mellan oss inatt och sängen var allt annat än fräsch, om jag ska hålla er ifrån detaljer. In på toaletten med Julia, senare in i duschen för att tvätta av henne. Febern verkar vara borta men hon har väldigt ont i magen. Så pass ont att David vill åka in till sjukhuset och kolla upp vad det egentligen är hon har råkat ut för. Själv tyckte jag att vi "alltid åker till akuten vid minsta lilla", och tyckte att det kändes onödigt. Jag hade inte sovit många timmar heller då Julia behövt gå på toaletten flera gånger, så jag var så trött att jag mådde illa. Medan vi bäddade rent i sängen bestämde vi oss ändå för att ringa 1177 och rådfråga lite. Fick som vanligt svaret att åka in till akuten eftersom det är svårt att bedöma på telefon.. Men ändå väldigt bra att de tar det så allvarligt!

Medan David stannade hemma med Henry åkte jag och Julia de tre milen in till KSS. Hon somnade i bilen och verkade må betydligt bättre när vi var framme. Intill sjukhuset fanns en fårhage med en massa söta lamm i. De hälsade vi på. Blev mottagna väldigt snabbt men som vanligt när man åker in till sjukhuset så är symptomen som bortblåsta. Julia hade inte ont någonstans, ingen feber eller något. Barnläkaren {som för övrigt var väldigt duktig och fick Julia att känna sig säker och våga gå med på allting som behövde göras} kunde inte riktigt förstå varför vi kommit in när det hela bara verkade röra sig om någon form av magsjuka, hon som precis hade somnat så skönt i soffan... :P Jag berättade ändå att jag kände mig orolig för att det kunde vara någon typ av urinvägsinfektion, då hon dels klagat på ont i magen nedanför naveln, men också ont i ryggen. Ont i hela kroppen i och för sig, men det brukar man ju ha vid feber. Tyvärr kunde Julia inte lämna något urinprov då hon inte var kissnödig, och eftersom klockan bara vart runt 06 så var det ju ingen kiosk eller något som var öppet så man kunde köpa något heller. Annars slog tanken mig att vi kunde ätit frukost där och sedan kommit tillbaka med ett urinprov. Men hepp. Hon fick även besöka toaletten en gång på sjukhuset. Och just det. Hemma innan vi for iväg till Skövde, sa jag att hon skulle ta på sig en blöja ifall det skulle läcka igenom i bilen. Det var hon inte bekväm med! Dels var blöjorna lite små och obekväma, men också tror jag att hon kände sig väldigt konstig. Hon har inte använt blöja sedan i vintras, och då endast på nätterna. På kom den tillslut, men jag lovade att vi skulle ta av den inne på sjukhuset eftersom hon inte ville att läkarna skulle se den.. Lilla pluttan! ♥

 

Istället åkte vi hem och var hemma igen strax efter kl 7. Jag la mig direkt och sov en stund, men Julia var pigg eftersom hon sovit både på dit- och hemresan, så hon satte sig i sin ensamhet och pysslade lite, kikade på film osv. David och Henry gick upp strax därpå och jag fick fortsätta sova till 9:30! Så skönt. Gick upp och åt frukost för att sedan märka att Henry var trött och går in i sovrummet för att lägga honom. Jag somnar då om en timme till! Haha, därför jag mår som jag mår...

 

Julia dricker annars bra och har idag även fått i sig lite spaghetti. Har också köpt hem proviva som hon drack ett halvt glas av. Bra bra. 

 

Tvättmaskinen och tumlaren går varma här hemma. Jösses vad jag kommer sakna att ha en torktumlare sen när vi bor i hus. Det finns ingen där just nu.. Ska nog banne mig köpa det senare i alla fall! :} Julia har annars varit ganska pigg idag och lekt och haft sig. Dock blir hon hemma från dagis ett par dagar.

 

Tänkte på en grej till: jag sa till barnläkaren att jag tyckte att Julia såg så smal ut. Ryggraden "sticker ut" och man ser revbenen osv. Dock väger hon ju över 19 kg och är helt normal, men haha, vet ni var läkaren svarade? "Men barn i den här åldern ska inte vara så "stora" {tjocka/mulliga}. De har sin växtspurt dels nu i 4-årsåldern, och sen igen vid 6 års ålder!" Så då vet ni det alla föräldrar! ;}

 

Hej på er!

 

Snälla, snälla kan ni inte lämna lite spår efter er? Det tar väl inte så lång tid? ;} Det är så tråkigt att komma in på bloggen och inte ha några kommentarer. Jag skulle bli så glad! :}

Idag fyller min sambo och fästman år. 30 för att vara exakt! När vi träffades var han nyss fyllda 27, vart tar åren vägen egentligen!? Morgonen för min del började redan vid 06:30 i morse när Julia vaknade och bad om alvedon för sin feber. Igår blev hon nämligen dålig med både magont och feber, stackars liten! Hela kvällen igår, samt dagen idag, har hon besökt toaletten en hel del, men förhoppningsvis har det bara varit en liten bacillusk som försvinner lika snabbt igen. Ridskolan fick vi därför skippa idag. Otroligt tråkigt då de idag för första gången fick testa på galopp! Men förhoppningsvis kommer det fler tillfällen! :} 

 

Samtidigt som jag for iväg och hämtade alvedon så vaknade även Henry, och eftersom min älskling bara fyller en gång om året så kan han ju få en liten sovmorgon tänkte jag. Jag gick upp med barnen och vi lät honom sova fram till klockan 8. Då kom vi in och sjöng {jag sjöng..}, hade med oss en bricka med frukost och ett födelsedagståg med ljus, samt två paket. De innehöll en T-shirt och 3 kg godis. Haha, inte illa va!? Netto sålde hans favoritgodis i storpack - jordgubbsvingummin {eller vad man ska kalla dem..}.

 

Davids pappa kom senare förbi på lite tårta, och den avnjöt vi ute på ena balkongen. Helt underbart att vi har två stora balkonger i vardera riktning. En till förmiddagen och en till eftermiddagen. Jag kommer saknar dem sen.. Drack även kaffe men det borde jag inte ha gjort. Dricker inte det tillräckligt ofta för att kroppen ska tycka om det. Jag tycker att det går bra att dricka det {med mjölk!} men jag får jätteont i magen och mår typ illa en stund efteråt. Kände mig nästan lite gravid! :O

 

Julia har tröttnat på tårta och marsipan och ville inte har någonting. Det är inte lätt att ha ont i magen. Återigen har jag köpt hem laktosfritt i tron om att magen ska må bättre av det. Hon klagade ju inte något alls under några månader så jag tänkte att jag kunde köpa vanlig mjölk/yoghurt igen, och det har fungerat fram till nu. Men uppenbarligen har hon ju något annat med då hon även har feber.. :/

 

Eftermiddagen har gått i lugnets tecken och framåt kvällen tog vi fram grillen. Fläskfilé och halloumiost med potatissallad blev det. Hade tänkt slänga ihop en smaskig sallad också, men då tomaterna var alldeles mjuka och skrynkliga, och då salladen blivit alldeles kletig.. ja då sket det sig! Att jag alltid ska köpa på mig en massa nyttigheter som bara blir liggande! Gott var det i alla fall, trots bristen på några egentliga nyttigheter. Lagom tills vi satt oss och ätit så kommer världens regnskur. Tur att vi åt inne i köket. ;}

 

 

 

Som jag skrev tidigare så är Julia väldigt filmintresserad och tittar mycket på sin surfplatta. Ett program som hon länge tyckt om är Backyardigans. Idag kom hon till mig och sa något i stil med:

"vad orättvist att det bara är 2 tjejer men 3 killar i filmen. Jag tycker att det ska vara fyra av varje!"

 

Haha, så roligt att hon börjar tänka på rättvisa! :} Men oftast är det väl så? Att det är mer killar än tjejer i olika filmer? Finns ju såklart fall där det är fler tjejer också, men jag kan komma på flera filmer där killar är övervägande!

 

På tal om fyra förresten så är det just nu det enda Julia har i sina tankar. Hon fyller ju snart 4 år! Allt hon vill ha ska det vara fyra av. Hon vill ha fyra kaniner, fyra griskultingar. Ha fyra paket när hon fyller år osv.

 

Tog en fin bild på henne tidigare idag som jag tänkte sätta in i tidningen nästa vecka. I SLA! Även Henry kommer självklart i tidningen, men då jag var så seg så hann jag inte få in honom på självaste födelsedagen. Istället hamnar han i samma tidning på lördag. :}

 

Då fortsätter vi med barn nummer två, den lilla sonen!

 

 

Charmören nr 1! Jäklar vad de där härliga ögonen kan visa glädje & bus. De riktigt lyser med sin blåa färg, och fortsätter det såhär så blir det inga problem att flirta i framtiden, haha. Henry har sedan födseln varit "den perfekta" sonen, för oss! Han har alltid sovit bra om natten, alltid ätit allt man erbjudit och helt enkelt varit en lätt och rolig bebis att vara med. Nu vet jag inte om jag kan kalla honom bebis längre då han i morgon redan fyller 1, men en liten gosse är han allt!

 

Skulle jag beskriva honom med några ord så är det rolig, busig, nyfiken, snäll & gosig. Det är bara att hoppas på att man i framtiden även kan fylla i ord som t ex omtänksam, men det är ju lite svårt att veta nu när han är så liten. ;}

 

Han har allt mer börjat leka med sin storasyster, och kurragömma är en av favoriterna skulle jag tro. Julia springer och gömmer sig och Henry går runt och letar och flinar, haha. Ibland är det svårt att hitta henne, men om hon säger "pip" eller liknande hör han med en gång vart hon är och går åt det håll han hörde ljudet ifrån. Så roligt att se! Andra roliga lekar är att slå på en trumma, vilket han gjorde på babyrytmiken en hel del, samt att hamra och slå på saker.

 

Och inte att förglömma.. Bollar! Verkar som att min mardröm möjligen blir sann, nämligen att han blir en sportkille. Vilket kanske innebär en den matcher och träningar! Hua! Avskyr sport. ;} Kul att spela hemma i trädgården, men att bli för seriös... Näe! {Nu har ju Julia iofs sin ridning en gång i veckan, och det är självklart att Henry ska få syssla med något också.. Men det är bara att hoppas på att det blir något annat än bollsport!} Ojsan, en avstickare om hur mycket jag ogillar bollsporten! Det jag skulle skriva var i alla fall att Henry faktiskt är riktigt duktig på att sparka på bollar. Han går och sparkar, går och sparkar. Det är dessutom roligt att bära upp bollen och kasta iväg den. :}

 

För att inte kunna säga några ordentliga ord ännu, så är han väldigt bra på att göra sig hörd ändå. Det kan bli riktiga stämmor när Henry vill förmedla något, haha. Ljud som "AAAAAAAAAAAAAAAAAAH" eller "ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH" "dadadada", "mamamam", "nänänä" "dddd" hör man ofta.

 

På senare tid har även Henry börjat visa en enormt stark vilja. Och stark är inte bara den, utan hans lilla kropp likaså! Håller han i något han vill ha, då vill det till att vara stark för att ta det ifrån honom. Och lite känslig är han nog allt också.. Det händer ju rätt ofta att man ramlar på rumpan när man precis lärt sig gå, och så fort han råkar hamna på rumpan blir det väldigt synd om honom. Men bär man upp honom går det över hyfsat snabbt.

 

Bästa och närmaste kompisen heter Elvis, det skiljer 2 månader på dem. Ännu har de inte direkt visat något intresse för varandra, men då bådas storasystrar och mammor umgås flitigt lär det säkert hända lite mer grejer i framtiden. Under första året är ju två månader en ganska lång period med mycket olikheter i utvecklingen, men det kommer ju snart inte att märkas. Så roligt att de kan ha varandra! En annan kompis som det enbart skiljer 4 dagar emellan är Jake. Vi har bara setts ett fåtal gånger, men det blir säkert fler tillfällen. Så roligt om barnen kan ha många kompisar! :}

 

Henry är väldigt familjekär och känner tydligt vilka han känner sig trygg med. Mamma, pappa & storasyrran är favoriterna {får vi väl hoppas..! }, men andra släktingar som går bra är farfar och mormor & morfar. Just nu är han inne i någon mammaperiod då han blir helt förstörd om jag försvinner utom synhåll i några sekunder. Speciellt på Julias dagis om han sitter i vagnen och jag går in för att hämta något. Hemma är det inga problem, men om vi är ute eller hos några andra så kan det bli lite lipigt, hihi.

 

Henry på påskafton hos Davids farbröder ♥

VÄRLDENS FINASTE & BÄSTA SON. ♥

Jag tänkte att det kunde vara lite kul att skriva om hur barnens personligheter är nu när de är i en viss ålder. Det ändras ju lite titt som tätt! För enkelhetens skull börjar jag med den förstfödda:

 

Hon är verkligen en tjej med stark vilja. Vill hon något så ska det hända, annars blir hon förbannad. Ibland kan hon ju dock inte få riktigt som hon vill { exempelvis duscha 3 ggr/dagen..}, men är jag bestämd så är jag. Då får hon bli arg en stund, för det brukar gå över rätt snabbt. Lyckligtvis.. Humöret kan pendla från 0-100. Från att vara superglad så kan en liten grej göra att humöret vänder och hon är arg som ett bi. Haha, en ganska rolig egenskap som jag antar att de flesta barnen i den åldern har! Man förstår inte riktigt hur humöret kunde vända så snabbt?

 

Som storasyster så är Julia väldigt snäll och omtänksam. Det har hon varit sedan dag ett, och det är jag otroligt tacksam för. När hon berättar om vilka människor hon tycker om allra mest så kommer alltid Henry bland de förstnämnda, och skriver hon namn så skriver hon alltid först sitt egna namn, följt av Henry. Hon har redan lärt sig alla hans bokstäver och vad de heter. Nu när han har vuxit till sig och börjat visa en egen, stark vilja, så är det klart att de bråkar liksom de flesta syskonpar, men vad ska man göra. Tyvärr är ju småsyskon ibland "ivägen" eller "förstör" i leken. Det är smällar man får ta, men Julia blir rasande! Ofta är hon snäll och hämtar en annan leksak till honom, och det är ju omtänksamt av henne. :} Henjii, säger hon till honom, hihi.

 

Jag vet inte om det beror på att hon är "första barnet", eller om det helt enkelt är en egenskap hon har ändå, men Julia vill gärna vara den som bestämmer i leken. Oavsett om hon leker med jämngamla barn eller oss vuxna. Det kan bli en del sura miner där också, haha, när man vill olika. Men oftast leker hon riktigt bra med barn i samma ålder. På förskolan har hon två bästa vänner som hon hänger ihop med ofta, en kille och en tjej som också är födda 2010. Vänner och familj är viktigt för Julia, och hon pratar dagligen om vilka som "hon tycker om bäst". Hon är dessutom väldigt intresserad av familjeband, och gillar att koppla ihop människor med andra. Att jag t ex är mamma till henne och Henry, att jag är dotter till hennes mormor & morfar. Att hon och Henry är syskon. Hon är storasyster och han lillebror. Hon är dotter och Henry är son. Det är hon riktigt duktig på att förstå. :}

 

Att hon har ett stort djurintresse går heller inte att missa. Vi tittar på en del djurprogram och ett djur som fastnat hos henne är springnäbbmusen. Nu var det ett tag sedan, men hon hade en fas då hon hela tiden skulle vara olika djur. Otroligt tröttsamt för omgivningen {läs: mig} men nu verkar den peppar peppar ha försvunnit. Hon var ständigt katter, hundar, rådjur, kaniner, springnäbbmusbebisar och andra olika djurungar. Varje dag leker hon också med alla djur som hon har hemma. Plastdjur i olika storlekar. Oftast små så att man trampar på dem och viker sig av smärta. :'}

 

Hästar är också ett stort intresse, och hon har snart ridit på ridskolan i ett helt år. Hon har aldrig varit den där fega tjejen, utan ger sig sällan och provar på läskiga grejer. Hoppar från höga höjder, orädd i vatten, åker de största vattenrutschkanorna och rider numera också på egen hand utan att jag går bredvid. {Jag låter som värsta skrytsamma morsan, men jag är imponerad av hur modig hon är! Det var inte jag som liten kan jag erkänna!}

 

Någon som haft ett stort inflytande på Julia är hennes extrapappa David. Han har tagit sig an henne jättebra och gör ingen skillnad alls på henne och Henry. De busar och skojar och jag tror att han till stor del har format henne till den modiga lilla tjej som hon idag är. Han har lärt henne många saker {bland annat att räkna} och uppfostrar henne liksom man gör i en familj med mamma, pappa & barn. De leker mycket och bra och man ser hur hon litar på honom och längtar efter honom på dagarna då han jobbar. Hon pratar mycket om honom och har sedan Henry kom till världen börjat kalla honom för bara pappa. Dock är hon väldigt medveten om att hon har två pappor, och hon säger att hon har tur som har två pappor som tycker om henne så mycket. Och vad mycket mer presenter hon får än alla de barn som "bara" har en pappa! ;}

 

På tal om hennes "riktiga" pappa så har även de en väldigt bra relation för att träffas så pass sällan. Vi gick ju isär redan då Julia var 11 månader, men trots att de bara ses korta stunder ett par gånger i månaden så har kontakten alltid funnits och det har aldrig varit några problem att åka och träffa honom. Hon tycker att det är riktigt kul, och pratar om honom och hans tjej en hel del här hemma också. :} Underbart skönt att det fungerar så bra! 

Även hennes mormor & morfar ligger henne varmt om hjärtat och hon älskar att umgås med dem. Hon pratar om dem dagligen om hur snälla de är, hur roligt hon har där och hur mycket hon tycker om dem. Eftersom vi bodde där hennes första ett och ett halvt år så har hon ju ett speciellt band till dem. Något man märker att hon har mer av än Henry, haha. Men det är underbart skönt när hon t ex sover över. Man vet att hon har det bra!

 

Det blev ett långt inlägg det här, om vår lilla tjej!

Men summa summarum är hon en snäll, tänkande, sprallig och duktig tjej! Oftast artig och trevlig. Ibland lite lillgammal, och det sa jag under hennes graviditet att jag så gärna ville att mitt barn skulle bli. Alltid tyckt att det varit så gulligt! Måste ju nästan nämna också att hon är otroligt filmintresserad, och det är därifrån hon lär sig otroligt mycket ord! Som häromdagen, när jag sa åt henne att ta på sig halsduken när vi skulle gå ut. "Men neej! Då blockerar den ju halsbandet!" Liksom, blockerar? Det har jag aldrig sagt, haha. Och även ordet "frustrerad" använder hon då & då. Trots att hon har svårt för bokstaven R! ;} Fjustjejad.

Idag var det dags för Julia att besöka BVC igen. Det var ett bra tag sedan sist, och det har varit lite blandade känslor inför det här besöket. David har hotat med gigantiska sprutor, men jag tror inte att hon har gått på det. Jag har nämligen skojat bort det så fort han sagt något. Och Julia har skrattat lite nervöst.. ;} Idag på förmiddagen hade vi i alla fall tid, och lillbrorsan var också med.

 

Det första hon fick göra var att måla en gubbe. Hon skötte sig jättebra och var glad och trevlig hela tiden då jag lockat med att besöka mormor & morfar ikväll om hon skötte sig. ;} Man får ha sina knep! En jättefin gubbe blev det i alla fall, med ögon och glad mun, armar och ben & till och med hår på huvudet! BVC-sjuksköterskan ritade sedan ett kors som även Julia skulle försöka måla sen. Det gick också bra. När sköterskan sedan frågade om hon kunde skriva någon bokstav i sitt namn, då skrev Julia hela sitt namn uppe i det högra hörnet. Det var precis att alla bokstäver fick plats!

 

Hon fick sedan plocka upp olika klossar och saker från en tygpåse och berätta vilka färger sakerna hade. Hon fick beskriva vad som hände på olika bilder som sköterskan visade, samt väga & mäta sig. 105 cm lång och 19,5 kg! Stora tjejen! :}

 

I slutet var det också dags för en synundersökning. Julia fick sitta på en stol en bit från väggen och ha en lapp för ena ögat. Bokstäverna H O T V stod på tavlan, och Julia fick en lapp i knät med dessa bokstäver på. När sköterskan pekade på tavlan på väggen och frågade vad det var för bokstav, då fick Julia peka på lappen vilken som var likadan. Först berättade hon vilka bokstäver det var, för H och O kunde hon. När sköterskan sedan pekade på T så blev Julia osäker på vad hon skulle säga, och viskade till mig "vad heeeeter den?", men då fick hon berättat för sig att hon inte måste kunna vad den heter, utan bara se vilken som ser likadan ut. Men Julia vill gärna vara tydlig, haha! :}

 

Även balansgång på ett sträck på golvet, samt hoppa på ett ben testades. Och just det. Hon fick även visa att hon förstod vad bakom, framför, på & under betydde, genom att lägga de små klossarna på olika ställen. Bakom stolen, framför mamma, på stolen osv.

 

Alldeles godkänt! :} Skönt. Det tror jag å andra sidan att alla barn får. ;} Och det var en riktigt rolig stund. Närmare 50 minuter tog det allt som allt.

Nästa vecka är det 1-årskontroll för Henry som gäller. Och sprutor...

 

Under veckan har jag skrivit flertalet inlägg, men då något kommit i vägen hela tiden så har de aldrig blivit postade. Så trist med en tom blogg. Längtar som en tok tills vi får tillgång till huset för då jäklar ska här uppdateras. Vill ha allt dokumenterat, så att jag om 50 år kan titta tillbaka och se på alla förändringar som skett. 

 

David säger att jag ska vara glad som är så "ung" och redan har köpt hus. Det är det inte alla som har. Även om det i mina ögon är förvånansvärt många unga som idag har hus! :} Så roligt! Jag må låta hemsk {jag som jobbat inom hemtjänsten och allt!} men jag tycker verkligen att de som förtjänar ett hus mest, det är barnfamiljer och unga par! Varför ska ett gammalt par, eller för den delen en ensam gammal människa, ha ett helt hus alldeles för sig själva/själv? Av erfarenhet vet jag att alla rum utom typ 2 st inte används! Medan en barnfamilj får trycka in sig i en trång lägenhet. Det känns inte riktigt rätt. Även om jag älskar mitt hus när jag är 70 år så skulle jag tänka steget längre och inse att det finns andra som behöver huset bättre. Då är det bättre med ett mindre boende för min del! :D Kanske ett mysigt torp ute i skogen? :} Om jag är så pass pigg, vill säga. ;}

 

Hur som! Blogga ska jag göra och det ska bli så roligt. Har storslagna planer till barnens rum, det är bara att hoppas på att Julia godkänner det. Vi har varit iväg och kikat på tapeter till deras rum, och Julia fastnade direkt för en starkt grön (!) tapet med stora röda & rosa rosor på. Ja vad kostar den då? frågade jag. 799:- rullen. Nähäeru Julia, det har vi inte råd med! Med sura miner letade hon upp en annan fin tapet för halva det priset. Helt okej eftersom det bara rör sig om en fondvägg. Resten är tänkt att vara vitt. En fin vit tapet med en massa rosa blommor och prickar. Eftersom Henry inte riktigt kan tala för sig själv ännu så har jag tagit mig friheten att själv välja tapet till honom. Faktiskt så hittade Julia den först, en fin grönrandig tapet som föll mig i smaken direkt. Dock hittade jag senare en snäppet finare tapet med även en blå rand i. Så grön- & blårandiga tapeter får det bli i sonens rum. 379:- rullen. Och jag skulle tro att ca 2-3 rullar behövs. Tror ni inte att jag då har flytet att få tips om att en tjej säljer två rullar av denna fina tapet på facebook? =) FLYT! 500:- Som hittat! 

 

Och om bara en ynka vecka fyller vår son 1 år. Jag har beställt babyblå marsipan och tanken är att göra en alldeles egen lite tårta till honom. Han som är en sån gottegris. Att skippa socker när det gäller barnen har aldrig fallit mig in. De lever på socker i princip. Har hört att vissa struntar i marsipanen till småbarnen för att det är så oerhört onyttigt. Men vafan! MAN FÖRSTÖR INTE EN TÅRTA PÅ DET VISET!! Jag tänker lägger ner min själ i den där tårtan. Och jag har även storslagna planer på en tårta för Julia eftersom hon fyller år bara 6 dagar efter. Till den har jag beställt små ätbara blommor. Resten finns nog att få tag på här i byn. Måsta. Gynna. Hjo. Det är det enda som skrivs på facebook, hihi.

 

Paket har jag redan beställt till de små fjunen. Från jollyroom! :} Fick lite panik då det kändes som en evighets sen jag beställde och än har ingenting kommit. Jag betalade närmare 1000 kr för de där grejerna. Tänk om de kommit bort? Men jag kunde vara lugn. Paketet var på väg! Mailet har bara hamnat i skräpposten.

 

En bild på mig och Henry från alldeles nyss. Nu ligger han och sover så skönt i sin spjälsäng. Han har lärt sig det under veckan nu, då det varit för blött för att gå promenader. Så skönt! Jag lägger ner honom, han envisas lite och vill gärna ställa sig upp och greja istället. Dock är han väldigt trött så jag lägger ner honom igen. Går ut ur rummet men lämnar dörren öppen. Han gnäller lite för att sedan somna. Poff! :}

 

Ha en fin fredag vänner, för det tänker jag ha! :}

 

Som ni vet så är jag just nu mammaledig, men om bara 11 dagar fyller min bebis 1 år. Egentligen skulle han ha kommit ut redan idag, men kroppen ville annorlunda och vi fick vänta ytterligare i 11 dagar. Men lika bra gick väl det! ♥ Jag kommer även att vara mammaledig under sommaren, och planen är att skola in Henry på dagis i början av september. Jag har sökt tre utbildningar och bara MÅSTE komma in på någon av dessa. Alternativet annars är att söka jobb eller vikariera inom hemtjänst/barnomsorg. De alternativen känns inte alls särskilt lockande då vi i höst kommer ha ett hus att underhålla! När jag vikarierade förra året fick jag ut melan 4000-5000:- i månaden vilket inte är någon särskilt hög summa. ;} Skulle jag plugga kommer jag få ut närmare 10 000 i månaden. Desto bättre! Det plus barnbidrag och underhåll är ju ca 13 000. DET, kommer behövas!

 

Åh!

Håller alla tummar & tår för att det här kommer att lösa sig. Är sugen på att utbilda mig för att få ett bra jobb sen. Känns ju inte som att man kan få särskilt bra jobb utan utbildning i dagens samhälle. Ett tag var jag väldigt anti att jobba på obekväm arbetstid, men just nu känns det nästan bara lockande, haha. Att ibland slippa laga kvällsmat och natta barn ser jag bara som något positivt nu när jag ständigt lever med att göra det. Även om våra barn är väldigt lättsövda! :} Dock på tok för sent..  Idag vaknade jag av mig själv kl 8, medan båda barnen valde att sova ännu en timme. Det händer ALDRIG när David är hemma. ;}

 

Den 11 juli får jag reda på om jag kommer in på högskolan! Det är andra gången jag söker in, så mina förväntningar är inte särskilt höga.. Men jag slutar aldrig hoppas! Vill vill vill!

Hela veckan har jag slagit upp mina blågröna ögon prick kl 06:00. På tok för tidigt. Så även idag, tyvärr. Lyckade dock somna om till 07:30, då Henry stod i sin säng {han sov hela natten där i!!} och visade sitt missnöje. Så skönt och välbehövligt med lite extra sömn! :}

 

Jag kom precis hem efter en härlig men lite kall promenad. Soligt och fint och knappt en människa ute. Tog mig en sväng förbi vårt kommande hem, tänka sig att det bara är 26 dagar kvar tills vi får nycklarna! Området verkar så lugnt och skönt, och det känns helt ofattbart när man går förbi och tänker på att vi haft turen att kunna köpa ett av husen där. Och precis intill ligger jättefin natur och ett bra motionsspår. Åh!

 

Mestadels gick jag, men benen fick lite extra fart några meter så att jag fick med lite jogg också. Att det kan vara en sådan skillnad på jogg på löpband och jogg i naturen? Gick som tur var bättre än förväntat, men jag stör mig på att jag aldrig kör fullt ut så att hjärtat bankar för brinnande livet! Jag har liksom någon spärr som gör att jag håller mig till en viss hastighet som jag behärskar och slipper att bli andfådd.. Hmm.. Borde bli förbättring där. Det är ju liksom det som är meningen med träning! Att komma upp i puls. Jag har som mest legat på 160, men brukar ligga runt 150 {enligt löpbandets siffror}.

 

Så här vackert var det i skogen som jag gick vid alldeles nyss ↓

 

 

Då var april månad över och så även mitt deltagande i fitnessfighten. SÅ skönt att det är över. Känns lite som att jag ser tjusningen med livet igen. Fika! ♥ Fast samtidigt: det har inte varit särskilt svårt att stå emot just fika eftersom man oftast bara mår dåligt efteråt ändå. Lite lätt illamående efter att ha ätit för mycket, t ex. ;}

 

Just nu håller jag på att fixa med efterbilderna och måtten som ska in på hemsidan! Det är väl inga OMG-resultat, men nog har det gett lite. Och vilka muskler jag har fått! Helt otroligt. Jag känner mig starkare än någonsin i både ben och mage, smidig och lätt! Är något rädd att jag kommer gå tillbaka till ursprungsläget igen, men ska kämpa för att stanna kvar här!

 

Jag har anmält mig till stay in shape och har fått en massa nya övningar att göra. Träningen är även upplagd på ett annat sätt. Spännande! :} Idag har jag dock vilat från gymmet.. tyckte att jag var "värd" en vilodag efter flera veckors rännande där! Men i morgon kör vi igen!

 

Haha, vet ni vad jag har gjort idag? -_- Först åkte vi till mina föräldrar i förmiddags och åt världens godaste rabarberpaj! Med vaniljvisp! Och några chokladbollar som pappa hade slängt ihop! SÅ gott. Och jag var livrädd för magsmärtor efteråt eftersom man blivit så känslig för socker & fett nu! Klarade mig dock rätt bra! :}

 

Efter besöket där for vi till Stellas lekland och där tog jag mig en daimglass! SÅ god. Men halva hade räckt. Åt upp hela ändå.. menmen. Och sen avslutades dagen på Mangos! Med en black & white och cola! Fatta vilket dåligt samvete?! Men jag hade innan bestämt mig för att jag skulle få lov att svulla när det här var över. Hur det känns nu? Jag känner mig mätt. Och jag har även upptäckt att SÅ gott är det faktiskt inte med godis & glass & allt var det är. Första tuggan, okej! Andra också kanske.. Men sen? Näe, man riktigt känner hur dåligt det är för kroppen. Och jag vill inte att alla mina timmar på gymmet ska vara helt i onödan. Jag måste sluta med "jag är värd det", för jag säger liksom den som kommenterade kexchokladreklamen: vad är det jag är värd? Hål i tänderna och en tjock kropp? Det är väl det jag INTE är värd? Jag är värd muskler och en frisk kropp efter allt mitt slit! :D Så hejdå onyttigheter!

 

Bjuder på en instagrambild så länge! ↓