Även om Julia är en enligt mig väldigt snäll och ordentligt liten tjej så kan jag inte sticka under stol med att även hon testar våra gränser då & då! ;} Jag har varit väldigt tålmodig och snäll måste jag erkänna, för jag är så rädd för att bli en "NEJ NEJ NEJ-mamma". Ordet "nej" biter ändå inte har jag förstått.

 

Det hon gör som ibland går en på nerverna är:

1. Äter inte ordentligt. Ställer sig upp på stolen, slår med besticken i bordet, spottar ut maten på golvet osv. Härom veckan höll hon på med någonting och råkade ramla ner på golvet, tillsammans med besticken. Lite gnäll blev det, men där var mitt tålamod borta så jag drog henne på plats igen, berättade att så går det om du inte sitter still! Då satt hon snällt stilla och åt upp resten av maten.. ;}

 

2. Krånglar vid tandborstningen. Det verkar alltid finns något som är bra mycket roligare än att borsta tänderna. Bada de små plastdjuren i handfatet till exempel, eller spola hur mycket vatten som helst så att hela handfatet blir fyllt. Och att slänga tandborsten i golvet.

 

Som tur är {peppar peppar} är hon inte skrikig eller bråkig på något annat sätt. När man skriver det såhär så låter det ju inte så farligt kanske, men efter ett par gånger blir man rätt less! I går fick jag i alla fall nog och sa till Julia att om hon inte borstade sina tänder noga fick hon minsann lägga sig själv i kväll, utan någon saga eller att jag sitter bredvid i sackosäcken. Det gick bra, sa hon, men hon förstod nog inte riktigt vad jag menade.

 

Jag gjorde i alla fall som jag sagt! Hon fick lägga sig i sin säng, jag städade i ordning hennes rum medan hon började förbereda sig för bokläsning..

"Du vet vad jag sa förut, Julia. Är du inte snäll och lyssnar på vad jag säger så vill inte jag läsa någon bok för dig."

"Jo, det vill du!"

 

Hon blev lite tvär, haha, och snart kom tårarna. Men jag gick ut ur rummet och hon fick sitta där i sängen. Jag sa att hon kunde läsa Pettson själv och sedan lägga sig när hon blev trött.

 

Jag passade på att bädda rent i vår säng medan hon tjöt på bäst hon ville, men det dröjde inte länge innan David gav upp och gick in till henne. Han kände igen sig sa han, att han inte heller ville ligga själv i ett mörkt rum när han var liten. Så han gick in och läste lite saga eller vad de nu gjorde.. Hihi, lite gulligt ändå!

 

Dock ville Julia så gärna att jag skulle sitta där inne bredvid henne så hon var inte nöjd. För att göra en lång historia kort så slutade det hela med att jag satt bredvid henne när hon skulle somna, och hon lovade dyrt & heligt att hon minsann ville lyssna och tänkte vara snäll.

 

Nu i morse var hon ängeln själv! :D Hoppas det håller i sig, annars tänker jag göra samma sak igen!