Det verkar mer eller mindre ha öst ner hela dagen eller? Tack och lov så har jag varit inomhus på en vårdcentral, men däremot har mina barn nog varit ute en hel del. Hoppas att de håller sig friska ändå! Henrys näsa har dock börjat att rinna, men hoppas att det är snabbt övergående. Har sett att det har ploppat upp fler tänder så det kan ju vara förklaringen till febern förra veckan i alla fall! :} Var inne på Family House efter min VFU idag och köpte vantar till Henryponken. Dels fodrade gula (!) galonvantar, samt ett par tunna tumvantar. Han har inte haft några innan så det var ju verkligen behövligt, men antagligen kommer vädret från och med nu vara superfint, så att vantarna var förgäves! ;} Det brukar ju vara så.. Har man med sig paraplyet så regnar det inte, liksom.

 

Men jahaja, VFU tänker ni? Jajamän, säger jag. Efter att snart ha gått en månad på min utbildning så var det dags att ge sig ut i arbetslivet för att se om detta verkligen är något för mig? Är det det, tro? Jodå, det vill jag nog påstå! Under gårdagen gick jag mest bredvid och gjorde inte särskilt mycket. Observation, var min uppgift. Jag skulle titta noga på hur sköterskor och patienter interagerade med varandra och försöka finna en massa information.. Hur kan man koppla in människan, livssammanhanget, miljön etc.

RIKTIGT. Kul. Nja, det var väl inte den roligaste uppgiften. Och jag måste faktiskt erkänna att jag blev sjukligt trött när jag satt framför datorn mer eller mindre hela dagen och bara tittade på, men nog lärde jag mig lite. Även om jag däckade när jag kom hem, haha.

 

Idag, däremot! Jag fick både mäta blodtryck för första gången, göra ett EKG samt vara med när ett par hudförändringar skars bort. Uuuuuääh! Jag trodde verkligen att jag skulle klara av det. Jag stod någon meter ifrån och såg på när läkaren skar och skar. Huden öppnade sig och lite blod kom fram. So far, so good. När han sedan skulle SY, då brast det för mig. Nog för att jag har ett ganska lågt blodtryck och inte kan stå upp några längre stunder utan att nästan svimma {läskigt, men det brukar gå bra}, men nu kunde jag riktigt se hur jag tappade all färg i ansiktet. Tog mig lite vatten och satte mig på en pall. Och tittade på från lite längre håll.. ;} Inget ovanligt att reagera på det sättet tydligen, enligt sköterskan som jag var med. Men ja, lite pinsamt var det faktiskt.

 

Har fått höra att jag är glad & positiv och att det verkar som att jag har jobbat inom vården mycket förut eftersom jag ser så van (?) ut. Höhö, inte riktigt sant kanske. Men hemtjänsten kanske gjorde sitt? Det är mycket gamla människor, och då känner jag ju igen mig och känner mig lite mer "trygg". Trivs dessutom ypperligt i mina arbetskläder som går i vitt & blått. Även om jag inte kan knäppa byxorna! :'}

 

Och på tal om byxor så kickar vi igång en liten text angående depp, liksom rubriken lider.

Ja, jag känner mig faktiskt deppig. Över vad? Ja det kan ni ju nästan gissa. Det som till 99 % gör tjejer deprimerade skulle jag tro. Kroppen! Som ni vet så älskar jag att äta. Jag älskar mat och jag älskar godis, fika, läsk - ja kort sagt allt som är mindre nyttigt. Jag skrev för ett tag sedan om att jag slutat bry mig om min kropp, jag orkade inte mer det längre. Och det gör jag verkligen inte. Men någon gång får väl ändå gränsen vara nådd? Jag har varken tid eller ork för träning. Framför allt inte tid. Eller ork har jag, men kanske ingen lust? Vill hellre vara med familjen nu när jag är borta större delen av veckorna. Därför går gymmet FETbort just nu. Något som är synd då det är riktigt roligt.

 

När jag ser mig själv i spegeln så ser jag en blekfet och sladdrig gammal kropp. Kan ärligt säga att det finns 90-åringar med finare ben och överkropp än vad jag har. :'} Vill jag verkligen ha det så? Är det såhär jag vill se ut? Skämmas när jag pratar med folk för att dubbelhakan hänger och dinglar nere vid brösten. Inte nog med att jag har gult hår, jag är fet också. Jag har fått ett extremt godissug och MÅSTE gå in i affärer och köpa något som jag kan smaska i mig. Det är hemskt.

 

Jag är 23 år nu, och har läst en månad på utbildningen. När jag om 3 år är FÄRDIG, då ska jag banne mig ta examen med stil. Jag ska vara snygg och slimmad. Det är väl faktiskt en sjuksköterskas "plikt" att föregå med gott exempel, är det inte det? Leva nyttigt liksom.

 

Jag börjar i morgon.

Kram