Det här året lider mot sitt slut, konstigt nog!

Jag tycker att det har gått hur fort som helst, liksom varje år nu när man är äldre..

Året för mig har varit otroligt händelserikt och toppar helt klart tidigare år!

 

För att göra det enkelt för mig delar jag upp månaderna var för sig.

Januari:
Nyårsafton firades hos Frida & Lowa med familj och det var riktigt roligt. Dock drack jag någon drink som det var alldeles för starka saker i {drack dock inte särskilt mycket} så det nya året började med att stoppa fingrarna i halsen för att få ett slut på illamåendet, haha. Vi hade snö och åkte till Korsberga med mina föräldrar där det åktes pulka för fullt. Vilken backe! Vi hade förkylningar om vartannat och Henry hade maginfluensa. Vi bodde i lägenheten. Var på husvisningar.

 

Jag fyllde 23 och var som vanligt sjuk på min födelsedag. Henry lärde sig att säga mamma och ville bara gå och gå hela tiden medan han höll i oss. Jag började träna och äta nyttigare och gick således ner lite i vikt.

 

Mars:
Jag var frisk en hel månad vilket för mig var helt fantastiskt. Gick mycket promenader med Frida & Elvis och började samla mig inför vad som komma skulle månaden därpå.. Henry lärde sig att gå! Skrev på papper om huset..

 

April:
Gick med i fitnessfighten och gick ner ännu mer i vikt. Låg på siffror som jag inte varit på sedan flera år tillbaka. Tror också att jag fick någon form av depression när jag hela tiden åt så äcklig mat. Man vaknade upp på morgonen, glad att man kände sig smalare, men sedan deppig för att man visste att vidrig kost väntade. Men jag tränade som en galning och kände mig mer fit än någonsin. Det var sommarvärme och vi längtade efter vårt hus.  Sökte in till både undersköterske- och sjuksköterskeutbildningen.

 

Maj:
Henry fyllde 1, Julia fyllde 4, David fyllde 30 och vi flyttade in i vårt efterlängtade hus. Jag sydde mössor för fullt och hade funderingar kring min framtid.

 

Juni:
Min nya vikt höll i sig men det dalade fort när David gick hem på semester. Vi renoverade Henrys rum, jag fyndade en möbel till hans rum på blocket och vi njöt av att ha vårt eget hus. Lärde känna våra grannar. :) Jag fick brev hem om att jag kommit in på undersköterskeutbildningen. Dessutom hade vi kalas för barnen, både släkt- och barnkalas!

 

Juli:
JAG KOM IN PÅ SJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN! Helt otroligt. Jag stod i kön till kassan inne på H&M i Skövde när jag via mobilen kunde se att jag var antagen. Tankar om hur jag skulle välja uppstod. Hade nästan bestämt mig för att bli undersköterska då det kändes mer "slappt" än sjuksköterska, men ganska snabbt kom jag fram till att sjuksköterska är snäppet vassare, och att jag skulle ta chansen att läsa nu när jag fått den! Solen sken hela juli och det solades och badades. Jag blonderade mig.

 

Augusti:
Henry skolades in på dagis och jag skolades in på utbildningen. Det var så roligt. Så mycket folk, tillbaka till skolbänken och med en betydligt högre månadsinkomst {jag är medveten om att allt ska tillbaka, hehe}. Träffade underbara människor och trivdes som fisken i vattnet. Jag och grannen gick långa promenader dagligen eftersom vi båda gått upp så mycket i vikt. I-landsproblem. Henry fick en ny barnvagn och jag shoppade loss ordentligt innan skolstart! Trivdes i mitt blonda svall.

 

September:
Var på matfestivalen med grannarna och åkte den läskigaste karusell jag någonsin testat. Allt blir mycket läskigare när det är mobilt tycker jag. Känns inte lika säkert. ;} Vi hade en massa uppgifter i skolan och jag var på VFU på Närhälsan i Tibro.

 

Oktober:
Blev nyansen mörkare i håret igen för att få en något mer mognare look, haha. Det gulblonda blev lite tröttsamt, även om det var roligt att ha det. Kanske blir det ljust till våren igen! Jag bakade bröd och fick upp ögonen för Netto. Vilka fynd man kan göra! Fyndade ytterligare en möbel på blocket och var på 25-årsfest hos Frida. Vi köpte oss en fin matsalsgrupp som gjorde vardagsrummet komplett! Köpte oss en till bil som jag kunde ha som pendlarbil.

 

November:
Mycket självstudier och en del julpynt av hemmet hanns med. Tog kort på barnen som jag sedan printade ut och fick upp på väggen. Ramlade av en häst och fick hjärnskakning och lovade därmed släkten att aldrig mer sätta mig på en häst. Målade om mitt blocketfynd och den underbara möbeln fick en fin plats i vardagsrummet. Var i Göteborg med mamma, vek bokgranar och rensade i landet på baksidan.

 

December:
VFU på Sigghusberg här i staden vilket var riktigt roligt. Pluggat inför tentorna i januari, pyntat ännu mer. Köpt julgran och tvättade bilen för första gången sedan i somras. Pinsamt! Luciafirande på dagis, bakat julgodis. Börjar gå promenader med grannen igen för att återigen försöka göra något åt vikten. Gymmet har inte varit hållbart då jag känt att tiden inte räcker till.

 

Summa summarum så började jag året som ett fetto, jag gick sedan ner så pass i vikt att allt vad heter tuttar försvann, gick sedan upp i vikt igen så att jag numera är på jakt efter en ny bh med C-kupa (!) och jag avslutar då med andra ord året liksom det började - som ett fetto. (Okej, det var en parentes.)

 

Men heeey. Vem fan bryr sig? Jag lever världens bästa liv. Varje dag när jag vaknar upp är jag så otroligt tacksam för vad jag har. Jag har ett hus, två underbara barn, en underbar sambo, härliga vänner och en frisk kropp. FRISK. Jag kan säga er att jag har fått en och annan klump i magen under starten av den här utbildningen. Man får läsa om så hemska saker som händer med människor. Ibland undrar man om det finns en Gud eftersom det finns så vidriga sjukdomar. Jag har fått tårar i ögonen flertalet gånger, och inte minst när det handlar om barn i livets slutskede. Blir lipig bara av att tänka på det. :'(

 

Känner dock att jag befinner mig helt rätt. Jag har hittat rätt. Efter åratal av funderingar kring vad jag vill bli, men med barnmorska ständigt liggande i baktankarna, så är jag nu påväg ditåt! :) Känns bättre än bra. Såhär hade jag skrivit i bloggen i maj:
"Den 11 juli får jag reda på om jag kommer in på högskolan! Det är andra gången jag söker in, så mina förväntningar är inte särskilt höga.. Men jag slutar aldrig hoppas! Vill vill vill!"

 

Och som jag skrev som motto den första dagen i skolan: vill man så kan man (hehe, biggest loser).

Kloka ord.