Om ni undrar vad jag håller på med för tillfället så försöker jag överleva. Hörde av av klasskompis att en kompis till henne som läser terminen före oss hade kommit med det bäst tipset för den här terminen: ÖVERLEV! I'm trying.. Shit. För närvarande är jag ute på praktik vilket är riktigt roligt och lärorikt! Att väckarklockan är ställd på 05:15 behöver vi ju inte lägga någon större vikt vid.. ;) Men faktiskt så uppskattar jag att gå upp själv om mornarna och bara kunna ta det lugnt. David har fått lägga om sitt schema på jobbet och lämnar därmed barnen på dagis vid 06:45. Tidigt även för dem..

 

Henry har varit hemma en längre tid då han gått på antibiotika, dock är det färdigt nu och de vanliga rutinerna kan sättas in igen. Man trodde att han möjligtvis hade drabbats av borrelia (men jag tror inte det) vilket gjorde att man satte honom på Kåvepenin i tio (!) dagar, tre gånger om dagen. Det var hårda dagar med en viljestark kille som ICKE ville ha sin medicin. Men det gick! Tack och lov att vi har våra underbara släktingar som ställer upp i vått och torrt! Farmor och farfar har varit till stor hjälp i dessa "hårda tider". :)

 

Under kvällen har jag suttit med en av alla de miljontals uppgigfter som lärarna givit oss. Ibland funderar jag på om det verkligen kommer att gå, men när jag nu har fått komma ut på sjukhuset och se hur det är att jobba där, då känner jag återigen hopp! Det är otroligt roligt! Bara det att jag har lärt mig att höra blodtrycket ordentligt är ett hallelujamoment! Och att få gå iklädd pyjamasliknande kläder är bara så skönt!

 

Att sticka in nålar i folk trodde jag till en början att jag skulle ogilla. Men VAD ROLIGT DET ÄR! Det är absolut inte läskigt över huvudtaget! Kanske beror det på att jag är så "inne i momentet" att jag inte tänker på vad det är som händer, men roligt, det är det! Lite svårt att hitta bra kärl ibland, man får liksom "göra runt" där inne under huden för att hitta rätt. ;) Lite klurigt är det dock ibland när jag ska försöka leva efter skolans regler, när det i praktiken ser så olikt ut.. Jag fick lite menande blickar på mig när jag spritade en patient i 30 sek innan jag skulle sätta en PVK. Höhö, men gör jag inte så i skolan så blir jag inte godkänd. Övrig personal kanske spritar i 3 sekunder.. 

Ojoj, jag saknar verkligen bloggandet! Det vore ju skoj med lite bilder också kanske, men det får bli en annan gång! :)

 

Åter till skolarbetet! Än ser jag inte slutet..

Kram!

 

Jag verkar ha fått en förälskelse för just olivträd. Dock bör det tilläggas att jag avskyr oliver! Inte namnet, för det tycker jag är jättefint och vill gärna döpa en framtida son till det, hehe, men just själva frukten.. Hur som helst så sålde Netto finfina olivträd och jag var givetvis tvungen att fynda ett. Eller fynd och fynd vet jag inte; 199:- för ett träd. Jag vet inte om det är dyrt eller billigt? Hittade ett desto mindre träd i Ullared för 69:-, men det var ju hälften så litet bara..

Jahapp. Här sitter jag inne vid datorn trots det fina vädret utomhus. Jag har studerat virus i ett par timmar nu och sitter  och förundras av hur mycket vi ändå är friska här i landet? Trots alla virus som finns överallt. Det är faktiskt ett riktigt intressant ämne det här, Mikrobiologi! Det känns som att jag har missat ett helt universum eftersom det verkligen finns bakterier ÖVERALLT. Lite läskigt.. Jag funderar nästan på att utbilda mig till biolog istället med tanke på att jag inte är särskilt bra på att hantera människor. Människor är så svåra! Jag vet aldrig hur jag ska bete mig.. Oftast gör jag väl bort mig också, haha. Men det bjuder jag på!

 

Fy! Blodcirkulationen i mina händer är verkligen inte på topp just nu och naglarna har antagit en blå färg. Jag har nu förlorat flera år av mitt liv eftersom jag suttit stilla alldeles för länge. Det är också en sån där grej som jag aldrig tänkt på innan! Har du ett stillasittande jobb (eller om du sitter stilla i alla fall) så minskar det livslängden avsevärt! OAVSETT om du har en aktiv fritid!! Så att du springer 1 mil efter 8 timmar stillasittande jobb har ingen påverkan alls på din livslängd. Spännande. Våra lärare i skolan brukar vara noga med att 45 minuters stillasittande räcker, sedan har vi en paus på minst 10 minuter då vi får rast och kan röra på oss Lite gulligt! :} Nu har jag suttit stilla i ungefär 2 timmar. Dags att röra på fläsket kanske? Att jag gymmade en timme i morse är inte alls väsentligt. Jag kommer ha ont i morgon!

Jag gjorde ett riktigt fynd tycker jag! 99 :- på Mio för en fin liten hylla till Henrys rum. Man skulle väl kunna uttrycka sig som så att hans rum består av otaliga nyanser av blått, men det gillar vi! ;} Känns aningen kallare än Julias lite varmare rum som mest består av rosa saker, men det får väl gå! Tanken är att han ska få en spis från Ikea i tvåårspresent, men frågan är om den får plats nu när hyllan står där.. Hyllan går väl alltid att flytta i och för sig.. ;}

Idag har det varit en regnig tisdag vilket jag är tacksam för. Kanske kan det "snabbväxande" gräset äntligen börja växa nu efter x antal veckor? Men det kanske är för kallt? Jag är dålig på gräs..

...Något som jag däremot inte verkade vara så dålig på är Folkhälsa. Betyget kom idag och jag kan stolt meddela att jag fått ännu ett VG att bepryda mina betyg med. Det har inte varit ett överflöd av den varan tyvärr, men det känns skönt att ha i alla fall två stycken. Frustrationen över att vara EN HALV poäng ifrån VG på förra tentan har ännu inte lagt sig. Ibland är livet orättvist. Men idag är det oerhört rättvist, haha.

 

Efter en lugn och skön morgon, med lugna och glada barn, ha gjort i ordning Knytte- och Mulleryggsäckar med både pannkakor och köttbullar & makaroner, glömt Henrys skaljacka men kommit fram till att vinterjackan säkert blir bra i alla fall och vinkat hejdå på dagis så satte jag mig framför datorn uppe i min nya, mysiga studiehörna. Gårdagen resulterade i ett helt gäng med A4-sidor om reflektioner kring min VFU och det kändes såklart väldigt skönt då uppgiften ska in i morgon. Men, vad är det som händer? Jag hittar inte Word-dokumentet! Trots flertalet Spara igår så ligger det inte någonstans. Kanske borde jag ha "Sparat som", men inte fasen trodde jag att det behövdes.. Hade öppnat ett dokument från internet (Studentportalen) och skrivit i det och hela tiden sparat.. Shit. Nu behövde jag skriva om allt. Hur mycket jag än sökte så hittade jag det inte. Jag googlade, frågade mina kompisar om de visste hur man kunde hitta Word-dokument och så vidare..

 

Bara att börja om.

 

Usch, vad hemskt det kändes. Orkade verkligen inte! Jag som hade fått till det så bra!? Eller betydde det här att det inte hade varit så bra, och att jag helt enkelt behövde skriva om skiten i alla fall? Tankarna var många..

 

Men! När jag tar mig i kragen för att börja om det hela, öppnar dokumentet från internet igen och den här gången direkt trycker på spara som - då händer det oväntade! En ruta dyker upp med en fil som jag tidigare inte har hittat. Och där ligger mitt dokument! Precis omöjligt att söka fram, trots att jag visste namnet på den, men skitsamma. Där var det! 111 KB seminarieuppgift. Helt otroligt hur lite som kan göra en lycklig ibland. 

 

Ha en bra dag! :}

 

Idag har jag ännu en självstudiedag eftersom det i morgon är dags för seminarie och redovisning för mig och min grupp. Älskar dessa självstudiedagar då jag oftast hinner med ett och annat på hemmaplan också, till skillnad från när man är ute på VFU hela dagarna..

 

Dagen började med att Julia kände sig lite varm och slemmig i halsen, så det blev inget dagis för hennes del. Hon sitter just nu i den nyrenoverade delen av allrummet och kikar på film och har fått i sig lite mat {hennes favorit: fiskbullar och makaroner med ketchup..}. Henry fick åka iväg til dagis på egen hand, liksom igår när Julia åkte med in till Skövde med mig och träffade sin pappa medan jag pluggade med min grupp! Bra när man kan vara lite flexibel! :} Tydligen hade det igår gått jättebra för Henry, även om han till en början tyckte att det var konstigt att bli lämnad där utan Julia, och jag hoppas på samma resultat idag! Lämningen gick bra i alla fall, han behövde bara vara nära en stund innan han följde med den ena dagisfröken för att leka lite. Lilla pojken.. Ibland känns det konstigt att jag lämnar bort min BEBIS, men samtidigt är han ju snart 2 år! Bara två månader kvar.. Talet har inte riktigt kommit igång än, och mestadels använder han bara ett ord för att göra sig förstådd. Någon gång har det hänt att han sagt "pappa, kom!", och det är ju storslaget, haha! Jag typ: vaa? Hörde jag rätt!? ;}

 

Plugget har i alla fall inte blivit lidande trots att Julia varit hemma utan hon har varit riktigt duktig. Medan jag satt i Skype under några timmar i förmiddags med studiegruppen hann hon både dega (Play-doh), äta två apelsiner och titta på film. Sedan tröttnade hon dock, och vi ritade lite tillsammans i hennes rum.

Resten av dagen ska gå ut på att läsa på inför i morgon, samt skriva ner lite reflektioner {minst 6 A4-sidor text} som ska vara färdiginlämnade på onsdag nästa vecka. Veckan därpå är det tenta och sedan är kursen slut. Och det lär också jag vara..

Hallå hallå! :}

 

Jag försöker pränta in i min hjärna att ingenting är omöjligt, men det tycks inte ge någon större effekt. Mina två skrivuppgifter som ska vara inlämnade nästa vecka känns helt hopplösa. Jag förstår inte hur jag ska bära mig åt!? Det handlar om lagar hit och dit, etiska principer och liknande vilket inte är mig särskilt bekant.

 

Självstudier hemma var tanken för både dagen idag och i morgon, men då barnens näsor rinner blev det istället att vara hemma och ta hand om barn. Leka med barn. Mata barn. Underhålla barn. Duscha barn.. Osv. Då jag blir någon form av superwoman när jag är själv hemma med båda barnen {till skillnad från när David är hemma..} så har jag hunnit med en hel del:

• Diskat undan all disk

• Strukit en duk och lagt på köksbordet

• Gjort i ordning adventsljusstaken några dagar för sent..

• Dammsugit undervåningen

• Tagit hand om ALL tvätt {det var i och för sig igårkväll, men ändå..} Det var sjuka mängder. Man kan tro att vi är 10 stycken i familjen!

• Duschat båda barnen och mig själv, SAMT haft i hårinpackning vilket som alltid är ljuvligt.

• Lagat mat och diskat efter mig

• Pärlat dagens pärlplatta eftersom Julia har fått för sig att hon inte kan

 

Och nu sitter jag här med en kopp kaffe och tänkte ta tag i det ogreppbara. Jag vet inte ens vart jag ska börja.

 

Måste ju förresten berätta! Måndag, tisdag och onsdag den här veckan var jag på praktik på Sigghusberg här i staden. Vilket ställe. Det ligger otroligt vackert med fin utsikt och det var fina och fräscha lokaler. Känns otroligt nyttigt att få komma ut och se hur det är i verkligheten, och inte enbart sitta med näsan i böckerna och försöka förstå hur det ser ut. Demens är ingenting som jag tidigare har tänkt att jag vill jobba med, men samtidigt tycker jag att det är riktigt roligt att prata med de gamla människorna. De har alltid så mycket att säga! Vem vet, jag kanske inte alls blir barnmorska..? ;} Just nu vill jag dock inte bli någonting, jag klarar verkligen inte av att gå upp så otroligt tidigt på morgonen. Eller egentligen klarar JAG av det, det är mina barn och främst då Julia som verkligen inte kan komma upp i tid. Vi blev försenade både en och två gånger, vilket är riktigt pinsamt. Därför är jag nu oerhört tacksam att jag befinner mig där jag gör. Att jag pluggar {även om det ibland är svårt}, för det är så oooooooerhört fritt och det gillar jag!

 

 

 

Först fick vi dela in oss tre och tre och öva på att mata varandra, samt borsta tänderna på varandra. Jag tycker att det är skitsvårt att vara seriös, och det blir väl tyvärr mest så att man skrattar bort det. Men med det sagt så behöver det inte bli fel! ;} Det är himla nyttigt det där i alla fall, och framför allt när man får testa på att själv vara patient!

 

Senare under dagen fick vi även prova på något som jag både varit nervös för men också längtat efter. Venprov! Det var lika kul som jag hade trott, men det skrämmer mig lite att jag möjligen kan få prova på det på en riktig arm redan nästa vecka när jag har praktik igen! Det var jag inte om jag är riktigt redo för än. Men på en gummiarm gick det vägen {eller vad den nu var gjord av}. Många olika steg var det att hålla ordning på, men så länge det är roligt så ska det väl inte vara några problem! :}

 

Jag vet ärligt talat inte när jag ska in till skolan igen nästa gång. Resten av den här veckan är det självstudier, och nästa vecka ska jag vara på et äldreboende här i staden. Skönt att slippa pendla! :} 9 december är nog nästa gång skulle jag tro. Känns som en evighet, trots att det är ganska snart..

 En bild på vardagsrummet i dagsljus, det är inte ofta det händer nu för tiden. Mera sol! Vad tror ni om ett nytt golv och lite ny färg på väggarna? Har dock inte alls bestämt oss för vilken färg vi ska ha på golvet.. Mörkt eller ljust, eller mitt emellan!? ;}

 

 

När vi har haft tentor så kommer alltid beskedet först till vår studentportal så att vi där kan se vad vi fått för betyg { U, G, VG}. Själva poängen kommer på mailen något senare. Igår såg jag att jag hade fått ett mail, och vilken chock! 27,5 poäng behövdes det för att bli godkänd. När jag här hemma räknade på det så fick jag det till att jag möjligen kunde komma upp i 31 poäng. Möjligen.. Men hepp! 37,5 poäng hade jag minsann skrapat ihop! Och man behövde 37 poäng för att få VG! Woooow, då var jag ju nära VG till och med. Men det krävdes ju också ett antal VG-poäng, och det hade jag tydligen inte klarat av. Piss. Men äh, jag är lika glad ändå! Godkänd på alla höstens tentor {okej, det lät som vi har haft många, men 3 st har vi haft}. Nu har jag endast en uppgift kvar innan jul, kämpa på! Jag känner mig oövervinnerlig, haha. Så stolt över mig själv! 

 

Lite svårt känns det nu faktiskt, gällande skolan. Från att ha haft tre tentor väldigt tätt inpå varandra, och suttit fastsklistrad vid böckerna i stort sett hela dagarna i flera veckor {tro mig, jag klagade BIG TIME på ena kursen i kursutvärderingen..} till att nu känna mig ganska anslappnad då det är långt över 1 månad kvar till de andra tentorna äger rum. På något sätt känns det för tidigt för att börja läsa på redan nu, då jag med all säkerhet kommer glömma bort allt till den 9 januari. Men så är säkert inte fallet. Det bästa är väl såklart att börja redan nu. Lite i taget, och hela tiden läsa om och om igen.

Då jag fick VG i kursen Omvårdnad - ämne och profession, och jag kan se en stor likhet mellan den kursen och den nya kursen Vårdandets etik, så tänker jag självklart sikta in mig på samma betyg! Eftersom jag aldrig någonsin kommer nå höga betyg i anatomi och fysiologi :')

Nog skrivet om skolan, jag förstår om det inte är så roligt för er att läsa om det.
Idag är båda barnen på dagis igen, och det känns som om det var en evighets sedan som Henry var där. Han har varit så febrig och förkyld alldeles för länge nu. Hoppas att det går bra i alla fall. Han är ju väldigt pigg på hemmaplan och också väldigt arg över att få vara hemma och inte gå ut. Vid 17-tiden vill han alltid gå ut! Han hämtar sina skor och sin jacka och ska gå ut i det mörka, kalla, blöta och blåsiga vädret. Vilket inte jag vill. Alls.

 

Efter dagislämnandet besökte jag MVC en snabbis och det besöket gick lika bra som jag hoppades på. Skönt! Ny personal nu sedan sist jag besökte stället, hmm. Men det fick väl gå!

Nu ska jag påbörja en skrivuppgift som jag sett att många andra i klassen börjat med, men inte jag.. Den 12/12 ska den vara inlämnad!

 

Puss och kram

Iih.. bara några dagar kvar till min livs fösta tenta. Känner mig både nervös och inte. Känns som att provet kommer vara ganska "simpelt" {om det nu finns något sådant i högskolevärlden..}, men samtidigt är det så MYCKET att hålla reda på. Vetenskapliga inriktningar, människosyner, hur en sjuksköterska ska vara och vad som är viktigast.. Väldigt mycket är ju logiskt, men det gäller ju att skriva rätt saker under rätt fråga.. De två vetenskapliga huvudinriktningarna är t ex den positivistiska inriktningen och den hermeneutiska inriktningen. Aldrig hört TALAS om innan, haha. Och vad innebär då dessa? Ja då vill det till att skriva rätt sak på rätt ställe. Den positivistiska inriktningen har en naturfilosofisk grund och den andra har en humanfilosofisk grund. Men då kommer vi in på ytterligare mer information. Vad innebär dessa grunder? Gaah. Känner jag mig själv rätt kommer jag inte ha en susning om detta på fredag. Om det ens kommer vara en fråga!? Jag har gått igenom tre olika tidigare tentor och den här frågan verkar dock vara återkommande.. Och de fem stegen i omvårdnadsprocessen: Bedömning, Diagnos, Planering, Genomförande, Resultat/Utvärdering. Jag försöker göra det hela till en liten berättelse för att komma ihåg dem i rätt ordning. Så oerhört enkelt egentligen, det vill bara till att minnas. Det är ju lätt hänt att det blir någon form av black out under själva tentan.. ;}

Fått ännu en tavelbeställning som jag precis gjort färdigt. Till ett dop! :}
Det är väl knepigt hur dagar som ska bestå av självstudier mestadels består av... ja.. allt utom det? Hyfsat bra är jag väl ändå om jag ska vara snäll mot mig själv. Igår satt jag hela förmiddagen och skrev så det krampade i fingrarna. Det ska jag strax göra igen. Självdisciplin är viktigt!

Ha en fin dag!

 Fin ordning på sakerna på golvet bredvid skrivbordet. Men jag städade faktiskt upp efter mig. Alla lösa papper skulle ändå slängas, och böckerna ligger i en prydlig liten hög numera, haha.

 

Den här veckan har vi ännu ett grupparbete {nästan allting är grupparbete vilket jag hittills älskar!} och det innebär för mig och min lilla grupp att vi kan ha mycket hemstudier. Då det både är jag och ännu en tjej som är tvåbarnsmammor är det väldigt skönt att inte behöva åka in till skolan varje dag, med tanke på dagis.. Jag var inne i Skövde igår och i måndags, men resten av veckan ska vi stanna hemma. Skönt att slippa åka! :}

 

Vi har börjat läsa ännu en kurs parallellt med den vi läste innan. Den första kursen var Omvårdnad - ämne och profession, och den andra kursen heter Anatomi & fysiologi 1. Nu är vi alltså inne på den senare och har ett grupparbete om det. Det ska både skickas in en skriftlig uppgift, samt att vi muntligt ska prata och redovisa om det - med powerpoint! Även om det låter otroligt så kan jag säga att jag har haft väldigt stor nytta av att ha gått på IT-gymnasiet inför den här utbildningen. Det som kändes jobbigt och svårt där återkommer även här, och nu är jag tacksam för att jag i alla fall har ett hum om vissa saker. Referenshantering, källkritik, SVENSKA osv.

 

Hela förmiddagen har jag återgått till den kära naturkunskapen. Jag skriver nämligen om atomer, elektroner, jonbindningar, vätebindningar - ja ni hör ju själva hur oerhört intressant detta är. På ett sätt känns det ganska långt ifrån vad jag kommer att arbeta med som sjuksköterska senare {sprutor osv} men samtidigt förstår jag ju att allt är viktigt att veta om. Det är ju ändå pga. dessa små illbattingar till atomer som vi faktiskt existerar! Och återigen måste jag bara få skriva att WOW, vad roligt det är att utbilda sig! Hade jag haft samma uppgift för några år sedan i skolan hade jag gett upp för länge sen. Svårt = tråkigt = ointressant och dötrist! Men nu är det som att jag har en helt annan energi och intresse kring detta! Jag vet att allting måste göras om jag ska klara av det här! Det känns nästan lika otroligt som när min sötsug försvann för några dagar där i våras nångång. Jag förstod verkligen inte vad som hände, men gladde mig åt att kunna gå förbi chokladen inne i affären utan att tvingas köpa någon. :} Där och då kände jag att jag kanske skulle utbilda mig till PT då jag var så glad i att träna och äta nyttigt! Men ni såg ju hur det gick.. I'm back on track! Godis nästan varje dag, läsk, FIKA {min last här i livet} och annat smått och gott. Men jag orkar faktiskt inte tänka på det mer. Jag gick omkring hela mammaledigheten och fokuserade på mig själv och min jävla kropp. Nu skiter jag i den. Den får se ut hur fan den vill. Huvudsaken är att min hjärna fungerar! ;}

 

Men på tal om utseende i alla fall, så var jag och hämtade ut sjuksköterskekläder häromdagen, som vi senare ska använda i skolan när vi "leker" sjuksköterskor. De har nämligen inrett det som så att det liknar ett sjukhus på ena våningen, och det ska bli himla kul! Först tänkte jag vara helt korallfärgad {det är T-shirt och byxor}, men senare blev det korallfärgad överdel och mörkblå {ser svart ut} underdel. Fanns även vitt, men mitt hår ser så himla gult ut om jag har vita kläder. ;}

 

Just nu är det väldigt lugnt & skönt här hemma, men snart ska jag hämta hem barnen från dagis. Hoppas att det har gått bra. Henry är väldigt ledsen när jag går, och Julia har utvecklat något anti-dagis humör. Allting är dumt och fult och tråkigt. Vi får väl se hur hon är när jag hämtar henne. Hon har ett ganska taskigt morgonhumör, och det brukar ju tack & lov vara borta när jag hämtar henne på eftermiddagen! :}

 

 

Jag och min grupp blev godkända på den första uppgiften igår, så himla skönt! Seminariet ägde rum i en mindre sal där vi faktiskt satt ner hela tiden. Då blev det inte samma typ av nervositet än om man har stått upp inför 15 personer. Det blev en hel del diskussioner, och det gillar jag. När man bara kan säga vad man tänker och tycker, utan att något egentligen är fel. Vi hade en jättebra basgruppsledare som sa att vi hade skrivit ett bra arbete, dock hade vi missat något litet på referenserna, men det gjorde ingenting för den här gången. Referenserna är nästan minst lika viktiga som själva texten! Något som jag i och för sig känner igen från en del kurser i gymnasiet, men det var inte riktigt på samma nivå då. Nu är det oerhört viktigt att rätt text är kursiv, det ska vara punkter, kommatecken och gud vet vad. Men det är roligt.

 

Igår kände jag verkligen att det här är rätt program för mig. Haha, bra där. Vilken tur! Men kan ni gissa varför? Jo! Det pratas mycket om andliga saker. Något som ni säkert vid det här laget vet att jag är väldigt intresserad av, även om jag inte har råkat ut för sådär jättemycket "övernaturliga" saker själv. Vi pratar ju nämligen mycket om människan. Eller vi och vi, föreläsaren gör det. När man pratar om människan så pratar man om både kroppen, själen och anden. Något som jag har förstått att inte alla tycker är så intressant, men jag är inte en av dem! :} Igår togs det även upp det här med naturfilosofi och humanfilosofi. Som sjuksköterska får jag ju inte vara partisk, utan helst av allt helt nollställd för att inte dömma någon, men jag säger bara: jäklar vilket tråkigt liv de människor måste ha som enbart tar människan som en biologisk varelse och där allt som händer bara händer av slumpen! Är väldigt tacksam att jag lever i ett samhälle där i alla fall inte mina tankar lutar åt det hållet! :}

Humanfilosofin lutar å andra sidan desto mer åt att vi vill känna en mening med livet, vi är något mer än bara en kropp. Vi kan tänka och vi kan, {enligt boken till skillnad från djuren} även känna ångest över vissa val vi gör. Men där vet jag inte riktigt om jag håller med. Nu är inte jag någon djurpexpert, men nog kan jag ibland tycka mig se väldigt mycket känslor hos även djur. Se bara på hundar! Tror absolut att de kan känna ångest! {Om de t ex har råkat bita någon utan att det var meningen!} Tror till och med att min sköthäst som jag hade för många år sedan kände någon typ av skamkänslor när han hade buffat till mig som gick intill med en bruten handled efter att ha ramlat av en annan häst. Då jag blev ledsen för att det gjorde ont så gick min häst ovanligt lugnt och snällt tillbaka till boxen och lät mig ta av tränset utan att {som han brukade göra} krångla genom att lyfta upp huvudet.

 

Tror ni att djuren kan känna känslor likt människan? Bara det att vi kanske inte alltid förstår eftersom vi inte pratar samma språk.

 

Nu ska jag läsa vidare i mina böcker! Var bara tvungen att ta en liten paus. {Har även hunnit sätta på en maskin tvätt och skada mig två gånger. Julia fick agera sjuksköterska i morse och plåstra om min tumme. Något hon blev väldigt glad över och just nu ser hon mycket fram emot att bli 19 år så att hon kan gå på samma skola som mig!}

 

Min allra första studieuppgift i den här utbildningen är så gott som klar. Det är ett grupparbete och i morgon ska det redovisas i våra seminariegrupper. Lite nervöst måste jag allt erkänna, även om det känns roligt! Det är en bra konstig känsla det här med högskola, än så länge! Allting känns roligt, även om det är svårt och jobbigt. I gymnasiet och även i grundskolan så fanns aldrig den där "rolighetskänslan", tyvärrr. Vad det beror på är för mig oklart, men förhoppningsvis för att jag har valt rätt linje, haha. Dock lovar jag inte att jag ständigt kommer ha den här känslan. Första arbetet var nog ganska simpelt jämfört med resten om jag fattar det hela rätt.

 

Eftersom jag är så glad i min älskade skrivare som vi investerade i för ett bra tag sedan så drog jag på mig uppgiften att sammanställa allting och skriva ut det. Om det var ett bra eller dåligt initiativ av mig kan ju diskuteras, men förhoppningen med det var att sätta mig in i arbetet ytterligare så att jag inte som så många gånger förr står där och knappt vet vad jag ska säga. Jag återkommer med hur det gick vid ett annat tillfälle. Om det inte går käpprätt..

Klockan börjar bli mycket och det blir en lång dag i morgon! Inte förrän vid 17 slutar den sista föreläsningen. Får nog ladda upp med ipren om min hjärna ska palla med all information. Ni vet ju hur det gick de första dagarna! Huvudvärk deluxe! ;}

Och så kom dagen som jag länge väntat på. Den första skoldagen.. Jag vill inte tro att jag varit sådär jättenverös inför detta, men något måste det ha varit. Det blev INTE många timmar sömn inatt nämligen. Mestadels var jag livrädd för att försova mig! Henry vaknade till några gånger under natten och efter det fick jag svårt att somna om. En gång vaknade jag upp alldeles genomsvettig. Fick bli en dusch i morse på grund av det.

 

Jag och min kära klasskompis S åkte tillsammans in till Skövde och var där i god tid. Lite väl god tid nästan, men hellre det än tvärtom. Det kryllade av folk och tillslut var vi ett stort gäng som stod utanför dörrarna till D-huset. Efter en stund gick vi in och fick sätta oss i en stor sal och lyssna när några pratade. Härligt med så mycket folk. Det var både sjuksköterskestudenter, barnmorskestudenter {avis!!} samt distriktsköterskestudenter. Full rulle alltså. Efter bara en kort stund fick vi fika i form av en stor och kladdig kanelbulle. SÅ god! Vi hittade nya bekantskaper på en gång, två härliga tjejer! Dessa höll vi ihop med resten av dagen och vi åt även lunch tillsammans. Roligt när man klickar så bra med andra så snabbt!

 

Vi blev senare utledda av våra glada faddrar som hälsade oss välkomna och berättade allt om nollning och vad mycket aktiviteter som väntade de kommande veckorna. De gav oss varsin bit kartong med en bit garn på att hänga om halsen. Dessa skulle vi senare pryda med "nollerska", namn, födelseår, stad, intresse & motto. Haha, fantasilös som jag är så körde jag på Biggest Losers ständigt återkommande motto: vill du så kan du. {Detta måste jag intala mig för den här utbildningen verkar vara ganska svår!} De var riktigt välkomnande och glada och det fick i alla fall mig att känna mig välkommen och lugn. ;} Tyvärr kommer jag nog inte att delta i så många aktiviteter då jag har barn att hämta på dagis och en familj att ta hand om. Det är nästan så att jag kan känna att det vore smidigast om jag läst detta INNAN jag skaffat mig familj. Men nu är det som det är, och det ska nog gå vägen! ;}

 

Det var mycket lyssna idag. Ojojoj. Rundvandring med faddrarna för att hitta lite bättre runtom i husen och jösses vad hungriga vi blev. Det var nämligen precis vid lunchtid som vi gick runt i ösregnet och försökte komma ihåg vad de berättade, haha. Eftersom jag ibland kan ha ett riktigt lågt blodtryck så var jag såklart livrädd för att falla ihop i en hög på golvet. Det har hänt mig innan och jag är inte sugen på en repris. Det var så pinsamt så jag höll på att dö. Visserligen var jag gravid då, men jag kände nästan samma symptom idag när vi stod helt stilla och lyssnade i minut efter minut.. Men jag klarade mig! Strax innan 13 kunde vi kila iväg och äta. Bara för att lyxa till det lite första dagen så åt vi på en Thairestaurang. Det var gött! Men i morgon blir det matlåda.

 

Efter lunchen var det introduktion inför den kommande kursen Omvårdnad & profession. Turligt nog har jag fått tag på alla böcker! :} Vi blev även indelade i studiegrupper och jag hamnade ihop med ett gäng tjejer. Det var nästan bara tjejer där förresten, bara några få killar. Det var häftigt att se blandningen av folk. Eftersom man fick skriva födelseår på sina fina halsband så kunde man ju se hur gamla de andra var. Kände mig faktiskt ganska gammal när jag såg att många var födda 93, 94 & 95.. Men en var född 62! Snacka om att vara ute i sista stund med utbildningen! ;}

 

Var hemma runt 16:30 och var tvungen att ta mig en ipren. Den här mamman klarade tydligen inte av en enda dag utan en saftig huvudvärk. Men nu är den bortblåst! ;} Spänningshuvudvärk säkerligen..

 

Ha en fin kväll hörrni!

Jag taggar för en hel vecka i skolan!

Oooh..

 

Nu närmar det sig hörrni! Om bara en vecka sitter jag i skolan och förhoppningsvis ska det bankas in lite vett i skallen på mig. Med posten idag kom ett brev från skolan, men lite information samt en lista över den kurslitteratur jag behöver få fram till och med måndag. JÖSSES. 10 böcker ska jag ha! Och vet ni hur DYRT det är? Jag är mållös. Vissa böcker ska även användas till andra ämnen längre fram, så det känns ju bra. Men 10 böcker till 1 kurs..? Jag känner mig redan nu körd. Lite trist, men det känns som att jag inte kommer ha en chans. VAD HAR JAG GETT MIG IN PÅ? 

 

Är det här verkligen rätt? Det handlar om att ta hand om människor. Jag som inte ens kan ta hand om mig själv ibland. Men jag ska verkligen ge det en chans!

 

Senare i veckan {när barnbidraget har kommit} ska jag åka in till Skövde och införskaffa mig lite fräscha grejer. En praktisk och snygg väska som jag kan använda, ett par nya skor så att jag slipper låna Davids converse, samt ett par snygga byxor är tanken. Mitt första intryck får gärna vara allt annat än en trött småbarnsmorsa. ;}

 

Nu: ut på jakt efter böcker!